tag:blogger.com,1999:blog-84415428513404603402024-03-15T01:31:29.538-07:00Dolmenes, Menhires, Pedrafitas, AntasO blog do megalitismo de Galicia: antas-dolmenes, pedrafitas-menhires e círculos de pedraMoncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.comBlogger211125tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-34087581313272956432024-02-28T01:08:00.000-08:002024-02-29T10:51:20.739-08:00ANTA-DOLMEN DE REBORDECHÁN. San Bernabé da Graña, Covelo.<p style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>ANTA-DOLMEN DE REBORDECHÁN. San Bernabé da Graña, Covelo.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>"Quod aliquod creatum sit determinate causa efficiens non potest demostrari vel probari, sed solum per experientiam patet hoc, scilicet quod ad eius praesentiam sequitur effectus, et ad ajus absentiam non."</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>Guillermo de Ockam.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSUx2YQ7bgViiMzL-xz5KyoJp5_mdwBlz0qZJTGeQ4TvsXoUPdMFYiSDOuxtNzy3w45lge0YFIbIH_dLr1hao2QVFq0EK-_NsVPfCKv_UjFXJa4mYw05Xf8H6XXzOlcMa-rQ2HmNIJX0-J0tlyMeNFtzTz5cSCUQLCCuJh9pd5Tz9eB6S_svbmtt3Abtzw/s2019/Anta%20Rebordech%C3%A1n.tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2019" data-original-width="1719" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSUx2YQ7bgViiMzL-xz5KyoJp5_mdwBlz0qZJTGeQ4TvsXoUPdMFYiSDOuxtNzy3w45lge0YFIbIH_dLr1hao2QVFq0EK-_NsVPfCKv_UjFXJa4mYw05Xf8H6XXzOlcMa-rQ2HmNIJX0-J0tlyMeNFtzTz5cSCUQLCCuJh9pd5Tz9eB6S_svbmtt3Abtzw/w340-h400/Anta%20Rebordech%C3%A1n.tif" width="340" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;">Anta-dolmen de Rebordechán. Versión<br />de Moncho Boga, 2024.</span></b></td></tr></tbody></table><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Hoxe vou escribir sobre unha anta que xa hai tempo atopei por eses mundos-universos virtuais, procelosos e inquedos, turbulentos ás veces, tempestuosos; nesas contornas onde atopas de todo e onde te mergullas sen enconmendarte a ninguén. Hoxe, efectivamente, vou iniciar unha pequena viaxe polo sur do sur de Galicia, por esas terras altas, recias, casi fronteirizas, pero vagorosas, amenas, onde ás veces parece que o ceo se xunta coa terra e ás veces co mar Atlántico. Terras antiguas.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A verdade é que é unha anta moi fermosa e está nunha paraxe tamén moi fermosa, nas altas terras da Paradanta, na Serra do Suído. Unha serra cunha imaxe erosionada polo paso dos milenios, con moitas penechairas que chegan a acadar mais de 900 metros de altitude. Unha serra que abraza dúas provincias e onde as abas occidentais caen ou verquen cara ás Rías Baixas; onde as abas orientais caen case a chumbo cara a cunca do río Miño. Trátase dunha zona de media montaña cun desnivel máximo de 1151 metros, no Faro de Avión. Na serra nacen, ademais, os ríos Oitavén e Tea. Abrangue uns 200 quilómetros cadrados e forma parte da Lista de Lugares de Interese da Unión Europea.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwaUW3Oh8k9zLiGaTE0KbpgSC6LWhJn0kmOwmOdyrtq9kSKOC5SZngKfES88Hb2cmS06YVJbR7CVxFpdZ0sQEa9NuPne9SwukuybqpthSBKo-nCsyqgOKliJGQObsLk0DWpLr2dZTh8fjTzAfAEXyv8YUgqAooNPug9SLnYRL3fz00IUkPR2ffkwwGsoqL/s680/2021-12-18.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="382" data-original-width="680" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwaUW3Oh8k9zLiGaTE0KbpgSC6LWhJn0kmOwmOdyrtq9kSKOC5SZngKfES88Hb2cmS06YVJbR7CVxFpdZ0sQEa9NuPne9SwukuybqpthSBKo-nCsyqgOKliJGQObsLk0DWpLr2dZTh8fjTzAfAEXyv8YUgqAooNPug9SLnYRL3fz00IUkPR2ffkwwGsoqL/w400-h225/2021-12-18.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;">Fotografía de Ricardo Rodríguez, 202</span></b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>1.</b></span></td></tr></tbody></table><br /><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Unha paraxe máxica, sen dúbida, onde o lobo, a águia real, os bosques frondosos, o bosque baixo, ríos e regatos, chozos, foxos do lobo..., matizan e embelecen todo este horizonte natural e humano.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Lamentando non poder achegarme a través das miñas incursións megalíticas, non me queda outra que acudir a diversas páxinas e blogues dos que vou tomando prestadas fotos e información. Lamentablemente tampouco coñezo mais bibliografía que a pouca que proporcionan as redes sociais. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpX3cA0xDN6GH-03mHoObg6BpuvzPISJs_l99paCMmgTds_srFwEjX5yyun165gOy7B-6g3EUJwdHL7z5D9dNnpoUGKKxFOaHQWSrRI-BQm1sNEM3BiniaQTYdHVKLTmCd7dM8zEKrz0qdF4zkiO1m1nJQ58Upwialh0HqSVoA2lpQn-P5bGNmnFhaPV15/s400/IMG_2364.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="300" data-original-width="400" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpX3cA0xDN6GH-03mHoObg6BpuvzPISJs_l99paCMmgTds_srFwEjX5yyun165gOy7B-6g3EUJwdHL7z5D9dNnpoUGKKxFOaHQWSrRI-BQm1sNEM3BiniaQTYdHVKLTmCd7dM8zEKrz0qdF4zkiO1m1nJQ58Upwialh0HqSVoA2lpQn-P5bGNmnFhaPV15/w400-h300/IMG_2364.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><br />Fotografía extraída do blogue megaliticia.</span></b></td></tr></tbody></table><br /><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A Anta de Rebordechán ou Mámoa de Porto Real atópase ao bordo da estrada EP-5105 que comunica as parroquias de A Graña e Madeira. Esta estrada serpentea, sinuosa e esquiva, ondulada, pola esquerda do val do río Tea.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A parroquia de San Bernabé de A Graña é a mais alonxada da capital administrativa municipal deste concello do sur da provincia de Pontevedra. Atópase formando parte ou asentándose na Serra do Suído, un poderoso sistema montañoso que fai de fronteira entre as provincias de Pontevedra e Ourense, como sinalaba antes. De Pontevedra son os concellos de A Lama, Fornelos de Montes e Covelo; de Ourense, Avión e Beariz. Tamén forma parte, Covelo, da histórica Comarca de Paradanta (con Arbo, Cañiza e Crecente), evocador topónimo que probablemente significa "Pedra da Anta" (a forma <i>para-</i>, derivada de <i>Petram, </i>que evoluciona a <i>pedra</i> e logo a <i>para</i>). </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_KmKy9nneTzKgb5_-vNBrZWQZ6o0Lsf6M4M-zjIRySeVWV3hjebVzEmbSiOdH5CnkoarkLRrjtaWIYm3aa2IAg7NuYBS5_223Q5pA-BMrWqFqBf1uQyHtz-WnAFFxLoaD3fCt_2QOQSDjxFlcgscjRxCc7NlhldtW8S_me-W1sP8CGHBRoIgThKLNWEE_/s1024/dolmen_3-1024x683.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_KmKy9nneTzKgb5_-vNBrZWQZ6o0Lsf6M4M-zjIRySeVWV3hjebVzEmbSiOdH5CnkoarkLRrjtaWIYm3aa2IAg7NuYBS5_223Q5pA-BMrWqFqBf1uQyHtz-WnAFFxLoaD3fCt_2QOQSDjxFlcgscjRxCc7NlhldtW8S_me-W1sP8CGHBRoIgThKLNWEE_/w400-h266/dolmen_3-1024x683.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>Fotografía extraída do blogue galiciamaxica.</b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Segundo se pode apreciar nas fotografías, consérvanse uns bos restos da cámara (seis ortostatos) inseridos no pouquiño que debe quedar da estrutura tumular ou mámoa, apenas visible. Só fican varios esteos da cámara e dous do que puido ser o corredor. Polo tanto atrévome a deducir que estaríamos diante dunha anta adscrita ás de tipoloxía poligonal con corredor desenvolvido. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Investigando por aquí e por alí, parece ser que aínda se están a conservar algúns vestixios dunha vía de comunicación, Camiño Real, coñecida como "Verea", que atravesaba todo o Suído ata chegar a A Graña onde enlazaba con outras rotas cara a Castela. Aínda que descoñezo si está preto ou discorre polos arredores da anta, talvez o nome con que tamén é coñecida a saber, Mámoa de Porto Real, faga referencia precisamente ao paso dunha antiga e primixenia rota, un paso de montaña. Tanto "porto" como "real" aluden a camiños principais, a rotas de comunicación que afunden a súa orixe a na noite dos tempos.</span></p><p style="text-align: justify;"><br /></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7jVFsiiCTZWj0vZ_lioxKcFebHeJsF6zZHhmJ9jQpkuxXKVaXsfSPLHa5o40n_dxrba9tApTRDS5PVAWcNyBodyUdOsXeWrPfudPB3GtpAdyQmHk5zIKPR8REztP_SyOMsjwggf6nyx_X3Up6S_7tt9Y1Urr7LPkQYbDvD_glAdbyepy0JujCenoSNNFz/s1024/dolmen-1024x683.jpg.webp" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7jVFsiiCTZWj0vZ_lioxKcFebHeJsF6zZHhmJ9jQpkuxXKVaXsfSPLHa5o40n_dxrba9tApTRDS5PVAWcNyBodyUdOsXeWrPfudPB3GtpAdyQmHk5zIKPR8REztP_SyOMsjwggf6nyx_X3Up6S_7tt9Y1Urr7LPkQYbDvD_glAdbyepy0JujCenoSNNFz/w400-h266/dolmen-1024x683.jpg.webp" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>Fotografía extraída do blogue galiciamaxica.</b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Segundo a páxina web do Concello de Covelo, existen na bisbarra varias necrópoles megalíticas, destacando a Mámoa de Salcedo formada por "lousas de pizarra asomando restos da cámara megalítica".</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Pero non todo é bucólico para esta extraordinaria Serra: si non se pon remedio, nesta parte da Dorsal Galega, proxéctase ubicar ao redor de 20 parques eólicos... E eso a pesares de que na Serra do Suído atópanse unha serie de hábitats que son prioritarios debido a que están en perigo de extinción, de desaparición. Sospeitase que se estivo a dilatar a incorporación á Rede Natura para facilitar a construción deses megaropoxectos que ameazan con dinamitar, con destruir toda súa riqueza histórico-artística, natural e etnográfica.</span></p><span style="font-family: helvetica;"><div style="text-align: justify;">En fin, á espera de nova información e, sobre todo, de poder viaxar a estes, hoxe non tan recónditos, paraxes da nosa xeografía humana, física e imaxinaria, é hora rematar xa esta sucinta nova sobre a marabillosa anta-dolmen de Rebordechán.</div></span><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Saúde e sorte!</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">En Sigrás, no profundo inverno de febreiro de 2024.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>PARA SABER MOITÍSIMO MAIS:</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>https://concellodecovelo.es/?sec=26&parroquia=a_grana&lang=es</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>http://www.xoanarcodavella.com/</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>https://www.galiciamaxica.eu/galicia/dolmen-de-rebordechan/</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>https://megaliticia.blogspot.com/</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>https://www.elsaltodiario.com/medioambiente/serra-do-suido-catastrofe-ambiental-rede-natura</b></span></p>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-76305212243575146352024-02-22T08:32:00.000-08:002024-03-01T22:19:00.413-08:00ANTA-DOLMEN DA MÁMOA DAS LAMEIRAS. San Pedro de Moreiras, Toén.<p><span><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b></b></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b><br /></b></span></span></div><span><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b><br />ANTA-DOLMEN DA MÁMOA DAS LAMEIRAS. San Pedro de Moreiras, Toén.</b></span></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #01ffff; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>"Lo que ha sido creido por todos siempre y en todas partes, tiene todas las posibilidades de ser falso". Paul Valery.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #01ffff; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiifrsVYKrAWI7IrGgBT1EvGZHeMDpgDuOWArYe6QybequeaRX2s3E0kHi1IvvPMy1E_5YF6CT0ngMPGzqdmvVdMFLvndPQFoMVBeu8HYBOFXRYTpz1aVSC0JzAoWfyqMN15OHcjNQkmeeBCvmPYs-vjaL5w481LFRsyoJ0Bc4Si1-JgBTmaO5iWffMKPoK/s1859/Anta%20da%20Lameira%20(2).tif" style="font-size: x-large; font-weight: 700; margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1403" data-original-width="1859" height="242" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiifrsVYKrAWI7IrGgBT1EvGZHeMDpgDuOWArYe6QybequeaRX2s3E0kHi1IvvPMy1E_5YF6CT0ngMPGzqdmvVdMFLvndPQFoMVBeu8HYBOFXRYTpz1aVSC0JzAoWfyqMN15OHcjNQkmeeBCvmPYs-vjaL5w481LFRsyoJ0Bc4Si1-JgBTmaO5iWffMKPoK/s320/Anta%20da%20Lameira%20(2).tif" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>Anta-dolmen da Mámoa da Lameira<br />Debuxo de Ramón Boga, 2024.</b></span></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="color: #01ffff; font-family: helvetica; font-size: medium;"></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>Unha vez mais, outra vez, vou mergullarme polos recónditos vericuetos de internet. Páxinas, ventanas, hosts, programas, publicidade..., todo o que invita a non facer unha inmersión polas perigosas e traidoras ondas deste medio que amenaza con engullilo todo. Aínda así, e como un é terco e ademais agora mesmo non ten outro xeito de recabar mais información nin posibilidade de achegarse ás agarimosas terras de Toén, non queda outra que navegar por estas infaustas redes virtuais</b></span><b style="font-family: helvetica;">. Non podo deixar de pensar con nostalxia a búsqueda de bibliografía nas bibliotecas e nos arquivos: hoxe suplimos todo cun pdf, case todo está en Internet...</b></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>E tamén unha vez mais, como case sempre, como todos os anos (excepto si chove, e aínda así...) o ano 2020 foi un ano de espeluznantes e voraces incendios forestais en Galicia. Pois ben, mirando por aquí e por alí, atopei unha información da Asociación Amigos do Patrimonio de Toén: "O 7 de agosto de 2020 un inmenso incendio devastaba os montes da parroquia de San Pedro de Moreiras, en Toén, deixando ao descuberto no monte comunal das Lameiras unha impresionante mámoa que había oculta no lugar". O lume estragou, sen ningún tipo de rubor, ao redor de duascentas vinte hectáreas de monte baixo e mixto. </b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxrn3JV7v6IddIc8WbiXGRGAO27ytkTUBSwLLfyTWChrPTjKQld9t21JD-rLUGUFmcdQzhUEvx9POAyEalElle6-eU_dqDTPfPkszp_yxGkgZ0rwdXYnKOawz3X-UZoOSxhpRXh43ofx6Bu8MRUVMw2pNrXXZolrgmglnxeyesmpyJBpBEpxuJOLNGuCKz/s1014/M%C3%A1moa%20de%20To%C3%A9n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #b45f06;"><img border="0" data-original-height="676" data-original-width="1014" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxrn3JV7v6IddIc8WbiXGRGAO27ytkTUBSwLLfyTWChrPTjKQld9t21JD-rLUGUFmcdQzhUEvx9POAyEalElle6-eU_dqDTPfPkszp_yxGkgZ0rwdXYnKOawz3X-UZoOSxhpRXh43ofx6Bu8MRUVMw2pNrXXZolrgmglnxeyesmpyJBpBEpxuJOLNGuCKz/w400-h266/M%C3%A1moa%20de%20To%C3%A9n.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #b45f06;"><br /><b><span style="font-family: helvetica;">Anta-dolmen da Mámoa das Lameiras, coas pegadas <br />recentes do incendio forestal.<br />Fotografía Asociación Amigos do Patrimonio de Toén, 2020.</span></b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>Así contaban desde a Asociación Amigos do Patrimonio de Toén os sucesos ígneos que asolaron a bisbarra no verán de 2020, feito desastroso para o territorio pero que deixou á vista unha enorme mámoa con restos da cámara megalítica no seu interior, no seu cumio, onde debía estar. Unha anta de considerable tamaño en irregular estado de conservación: aínda que a mámoa atópase en bastante bo estado, e aínda que o lume deixouna ao descuberto, as altas temperaturas que se acadaron co incendio, posiblemente afectaran aos esteos que conforman a cámara, dunha ou doutra maneira.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrgoqleA_AlkeO8SYmGEEjVYINxLVXZZyJcL83YzsiEcd4uW9Pcj_ygOkmN1UcYoieFGMlkHDmVcdOqXnoo0nI5DV8oz2V5xOpHKlWRRCq2XmG_JRzGaJmI6zHT8gI8Iy3GmKO_qtQ9ZcVTAoKb9KpnO9n6AVU5HlcG0L9jPLQ3GTuZ2unugFFz4fgWKDS/s1600/Vista-das-antas-da-camara-funeraria.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1077" data-original-width="1600" height="269" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrgoqleA_AlkeO8SYmGEEjVYINxLVXZZyJcL83YzsiEcd4uW9Pcj_ygOkmN1UcYoieFGMlkHDmVcdOqXnoo0nI5DV8oz2V5xOpHKlWRRCq2XmG_JRzGaJmI6zHT8gI8Iy3GmKO_qtQ9ZcVTAoKb9KpnO9n6AVU5HlcG0L9jPLQ3GTuZ2unugFFz4fgWKDS/w400-h269/Vista-das-antas-da-camara-funeraria.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="font-family: helvetica;"><b><span style="color: #b45f06;">Anta-dolmen da Mámoa das Lameiras, Toén<br />Fotografía Asociación Amigos do Patrimonio de Toén, 2020.</span></b><br /><br /></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><div style="text-align: justify;"><b>Grazas ás pescudas e ao interese e amor polo noso patrimonio, Pablo e David Sabucedo xa intuiran a presenza dunha enorme mámoa cuberta de vexetación nos montes comunais de Lameiras. Froito da súa curiosidade e tesón, froito do seu interese pola arqueoloxía, polas cousas de antes e polo patrimonio do concello fundaron, cun grupo de amigos, a Asociación devandita (APTO). Foi así que, despois do escandaloso incendio, procederon a unha incursión no monte e comprobaron a existencia dun "monumento de enormes dimensións" corroborando as grandes proporcións da anta e da mámoa na que está inserida. O traballo destas persoas deu como inopinado e benvido froito unha enorme repercusión mediática e social: o interese dos medios de comunicación (Faro de Vigo, RTVG, Concello de Toén, veciñanza...), o que animou o inicio dunha fructífera e apaixoada recompilación de todo tipo de información ao redor do patrimonio local.</b></div></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimO0sUqWTqfUoXRS5et-k1LytIor3voeRmgJRFwF-ilvjG6HIIamx1ANgwTWE2MvQLEKz6YgaHYFuZL1C3vnoM_tEv7NC1fGrO4f-qJmvZxvnQS2OGPK0rFLvz03uJOKIgRmFEepV6W4UTpnQPxSBK4gZaynhuA0_pcuup0WekOReyZfJSWBNKQF9kadUX/s1600/IMG_7602.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimO0sUqWTqfUoXRS5et-k1LytIor3voeRmgJRFwF-ilvjG6HIIamx1ANgwTWE2MvQLEKz6YgaHYFuZL1C3vnoM_tEv7NC1fGrO4f-qJmvZxvnQS2OGPK0rFLvz03uJOKIgRmFEepV6W4UTpnQPxSBK4gZaynhuA0_pcuup0WekOReyZfJSWBNKQF9kadUX/w400-h300/IMG_7602.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #b45f06;"><br /><span style="font-family: helvetica;">Vista da mámoa das Lameiras.<br />Fotografía extraída do blogue Megaliticia, 2020.</span></span></b></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><b><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><span style="font-family: helvetica;">A Anta da Mámoa das Lameiras sitúase nunha chaira das terrazas do Miño, case lindeira coa cunca do río Barbaña. Parece ser que son terreos de monte baixo, froito do abandono do mundo rural e do cambio de costumes. A mámoa, segundo a valoración do arqueólogo M. García Valdeiras amosa numerosas alteracións, sobre todo antrópicas, pero tamén debido ás árbores que foron medrando no seu interior e as evidencias de contínuos e reiterados saqueos, con restos das pedras da coiraza amoreadas sobre algunhas partes da mámoa. Dedúcese que posiblemente fose unha anta das do tipo poligonal con corredor de entrada, a teor dos restos arquitectónicos conservados. A mámoa mide 28 metros de diámetro e, como dicía, pódese contemplar un grande amoreamento de pedras da coiraza no lado do norte. O burato do saqueo, posiblemente reiterado no tempo, acada un metro de profundidade e aí aparece o que queda da estrutura arquitectónica conformada pola pedra da cabeceira, un esteo no lateral do norte, outro sobre o funil, que podería ser parte da pedra cobertora, así como outro esteo mais da cámara. Con respecto á coiraza é interesante a constatación de que está composta por numeros seixos (pedras de cuarzo) o que indicaría a necesidade ritual de ser vista a longa distancia, entre outras moitas posibles interpretacións. </span></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b></b></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8H0qKQoT4qaMxQeFo3fgFYr0f2Gu7cwZmX0YdmnReMRG045rv5LccBbCAkWomZOn793ijGEiZZFNStdywKNlCNvyUX4posVbb8K5nMdq57hu29nnN1te9wxmdiN6xAXWjSRMjngJ24QQBSPAQKmbOPTr6tuLqzrrn0ojC9GdCsZCD-NbIbQie1Op-oq3s/s768/O26O1043.webp" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="430" data-original-width="768" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8H0qKQoT4qaMxQeFo3fgFYr0f2Gu7cwZmX0YdmnReMRG045rv5LccBbCAkWomZOn793ijGEiZZFNStdywKNlCNvyUX4posVbb8K5nMdq57hu29nnN1te9wxmdiN6xAXWjSRMjngJ24QQBSPAQKmbOPTr6tuLqzrrn0ojC9GdCsZCD-NbIbQie1Op-oq3s/w400-h224/O26O1043.webp" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #b45f06;"><br /><span style="font-family: helvetica;">Anta-dolmen da Mámoa das Lameiras.<br />Fotografía, La Voz de Galicia, 2021.</span></span></b></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span><p></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;">Moi preto desta poderosa mámoa, coa súa potente coiraza, discorría un antigo camiño medieval, hoxe pista forestal, como adoita ser habitual e dicir, a construción de necrópoles megalíticas ao carón das antigas rutas de tránsito, como ven sendo recurrente na meirande parte das necrópoles megalíticas de Galicia.</span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;">En canto á toponimia tamén esta zona conta con topónimos vencellados dun ou doutro xeito a esta arquitectura monumental: o Regato da Vella, o regueiro de Batemaus, o Monte da Medoña, o Monte da Lagoa, o Marco de Penadanta, Refuxios dos Mouros, etc. Entre os montes de A Medoña e a Penadanta atópase o Outeiro Cebadoiro: neste monte, na noite de San Xoán, as menciñeiras da contorna reuníanse no seu cumio para facer lumeradas.</span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;">Para rematar, segundo Sabucedo, a mámoa aparece na documentación medieval no século XII onde se definen os límites do Couto Auriense que pasaban entre Lacuna e Morairas. </span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;">Desde aquí, desde esta humilde tribuna, desde a calorciña do meu fogar no crúo inverno, non teño mais que felicitar á Asociación de Amigos do Patrimonio de Toén: o amor polo seu territorio serve de exemplo para outras moitas experiencias similares por todo o territorio galego. A defensa do seu patrimonio e tamén a defensa do patrimonio galego, do patrimonio de todos.</span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;">Saúde, sorte e ánimo!</span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;">En Sigrás, no inverno de febreiro, no mes onde se casan os paxariños, no mes das candeas.</span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></p><p style="text-align: justify;"><b><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;">PARA SABER MOITO MAIS:</span></b></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>David Sabucedo Cardero: "A Mámoa das Lameiras en Moreiras (Toén)". PDF.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://toen.gal/es/asociacion-de-amigos-do-patrimonio-de-toen/</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://adpatrimoniotoen.com/a-mamoa-de-lameiras/</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://historiadegalicia.gal/2020/08/un-lume-forestal-estraga-e-deixa-a-vista-o-maior-dolmen-de-toen/</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://www.farodevigo.es/ourense/2020/08/11/dolmen-emergio-incendio-20160899.html</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://megaliticia.blogspot.com/2020/07/dolmen-da-medona-moreiras.html</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://www.farodevigo.es/ourense/2020/08/11/dolmen-emergio-incendio-20160899.html</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://historiadegalicia.gal/2020/08/un-lume-forestal-estraga-e-deixa-a-vista-o-maior-dolmen-de-toen/</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>https://www.lavozdegalicia.es/noticia/ourense/toen/2021/10/24/toen-senalizara-mamoa-moreiras-tumulos/00031635077696179776217.htm</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-87868209982881389562024-02-16T09:30:00.000-08:002024-02-17T04:17:32.693-08:00ANTA-DOLMEN DA MOURA, Santa María de Madanela. Monterrei.<p><span style="color: red; font-size: large;"><b>ANTA-DOLMEN DA MOURA, Santa María de Madanela. Monterrei.</b></span></p><p><br /></p><p><b><span style="color: #cc0000; font-size: large;">"Qui bene latuit, bene vixit". Tristia, III, 4, 25. Ovidio.</span></b></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Hoxe vou facer outra viaxe pola nosa Galiza megalítica, talvez un dos lugares da Europa atlántica con mais densidade deste tipo de monumentos por quilómetro cadrado. Aínda que esto non é importante, posto que non sería nin é xusto xulgar pola cantidade... Pero desde logo o mapa do megalitismo galego cambiou sustancial e radicalmente desde a década dos oitenta do século pasado, no senso da cantidade precisamente.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiws2F6IzyQaYIJqyyhj7GAq3RRFW7k0FOeSqZdtxaV02Gwy3MOQamuGB9WPiWb7T_kma8Id878hMqCp8oBX0ZSE2Gg_oLeFpyTq5cY2VMQEKDFL9i4Yx6-erqxWdgLzkQyNXzBHax5nkkBwuHqgojLfAC1Saj28wDfPiCXGj3F_x1apjr8_iw0shzzPiBb/s1825/ANTA%20DA%20MOURA%20(1).tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1102" data-original-width="1825" height="241" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiws2F6IzyQaYIJqyyhj7GAq3RRFW7k0FOeSqZdtxaV02Gwy3MOQamuGB9WPiWb7T_kma8Id878hMqCp8oBX0ZSE2Gg_oLeFpyTq5cY2VMQEKDFL9i4Yx6-erqxWdgLzkQyNXzBHax5nkkBwuHqgojLfAC1Saj28wDfPiCXGj3F_x1apjr8_iw0shzzPiBb/w400-h241/ANTA%20DA%20MOURA%20(1).tif" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b><br />Anta-dolmen ou Cista da Moura.<br />Debuxo de Moncho Boga, 2024.</b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Vai ser unha viaxe diferente: hoxe non vou temer as inclemenzas merereolóxicas, cousa que tampouco me importa demasiado. Si chove, que choiva. Nesta viaxe non utilizarei automóbil, nin móbil, nin GPS, nin me perderei gustosamente polas reviradas estradas da nosa terra. Hoxe vou escribir unha entrada que será froito dunha viaxe virtual. Unha viaxe polas misteriosas e inestables, inextricables, ondas ou píxeles, ou o que sexa, do perigoso universo virtual: un insondable temor sígueme a acechar aínda cando me mergullo nestes truculentos ámbitos. Maila estes relativos medos, teño que recoñecer que grazas a este infinito e incógnito medio, podo saber o que se está a descubrir por todos os recunchos da nosa xeografía. Nestes anos de abandono do blogue, non abandonei, sen embargo, a búsqueda: todo canto saiu e puiden rastrexar ao redor do descubrimento de novos dolmenes, pedrafitas, estelas ou círculos líticos, funo almacenando silenciosamente nas carpetas da miña vida.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinc8IukFG795LxxvuEjzBHV2ny0hbbgzX_TY2Mem-MSdLA5SeKKlFaIj99O9agdNgcX5rrUgvGInoG5Ovryc3BDEuUzfU2OYfxkVgiE3F7yweXYQApO2QMAXDCdB0RjnAy0pYjRnok1XLQoYLI7d76nN7PPRuF_eRdYHoPT0z3NN-21F6C6FvB81EfaLTm/s1024/Cista%20dolmen%20da%20Moura%20Bruno%20R%C3%BAa.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="768" data-original-width="1024" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinc8IukFG795LxxvuEjzBHV2ny0hbbgzX_TY2Mem-MSdLA5SeKKlFaIj99O9agdNgcX5rrUgvGInoG5Ovryc3BDEuUzfU2OYfxkVgiE3F7yweXYQApO2QMAXDCdB0RjnAy0pYjRnok1XLQoYLI7d76nN7PPRuF_eRdYHoPT0z3NN-21F6C6FvB81EfaLTm/w400-h300/Cista%20dolmen%20da%20Moura%20Bruno%20R%C3%BAa.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>Anta-dolmen Cista da Moura.<br />Fotografía de Bruno Rúa, 2013.</b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">E un destes elementos novidosos vai ser o protagonista da entrada de hoxe, unha anta-cista atopada como froito da mais lamentable desgraza para o noso monte, para a nosa terra: efectivamente, a cista foi descuberta polos intrépidos investigadores das terras de Ourense José Luis Lozano Rúa e Bruno Rúa, despois dos grandes e espantosos incendios que tiveron lugar no ano 2013.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Esta fermosa cista-anta confórmase a nivel estrutural a través de cinco esteos que forman a cámara e unha tampa que, polo movimento dun dos esteos da cámara, está desequilibrada, fora do seu sitio, como se pode apreciar na primeira das fotografías. As medidas van deste o metro e vintecinco centímetros de altura, ata os dous metros de anchura. Atópase moi preto da Mámoa do Madorriño aínda que, segundo os seus descubridores, "o estilo de construción difiere" do que é habitual nas antas galegas co que entenden e deducen que debe corresponderse a unha etapa posterior e/ou diferente do megalitismo a saber, un enterramento tipo "cista". Segundo Bruno Rúa, a súa importancia radica en que a única desta tipoloxía "coñecida por agora na provincia de Ourense".</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcK5HFULOL5cNAFcm0oKJ_ShMpk1MXZco91np-3A6AcMD52FZm4TMffdcXvxfxyHpDWG6b_TjAboLz6SvNtvvzbD8Ft9agAdkr7bdI_O_NVjMmuOY0jzQPIVFpLLqJp4cLSc2JWJZDL_se4dOBB_pg2Py1MwVhX97RDHLF6CRE9IcOab-cHqg9s1JIk9G7/s1024/Cista%20dolmen%20da%20Moura%20R%C3%BAa.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="768" data-original-width="1024" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcK5HFULOL5cNAFcm0oKJ_ShMpk1MXZco91np-3A6AcMD52FZm4TMffdcXvxfxyHpDWG6b_TjAboLz6SvNtvvzbD8Ft9agAdkr7bdI_O_NVjMmuOY0jzQPIVFpLLqJp4cLSc2JWJZDL_se4dOBB_pg2Py1MwVhX97RDHLF6CRE9IcOab-cHqg9s1JIk9G7/w400-h300/Cista%20dolmen%20da%20Moura%20R%C3%BAa.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b><br />Anta-dolmen Cista da Moura.<br />Fotografía de Bruno Rúa, 2013.</b></span></td></tr></tbody></table><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Bruno Rúa conta que o Monte da Moura, que a separa da chaira do castro Cidade de Saceda, ten un nome moi suxerente e está cheo de relatos lexendarios. Maila que non atopou tradición vencellada a esta cista, moi preto consérvase a lenda que relata que desde a aldea de A Saceda os Mouros lanzaban un martelo desde a Igresiña das Mouras á Cidá de Saceda.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Nesta comarca hai catalogadas ao redor de 30 mámoas que están emprazadas nas penechairas de Cualedro e Monterrei ao pé do Larouco e nas terras altas que bordean o Val do Támega: Serras de Meda, Queixa, Penas Libres, Portela da Fraira, A Urdiñeira... </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Sen dúbida algún día subirei ás montaraces terras de Monterrei e Cualedro: sei que me están esperando.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">En Sigrás, febreiro de 2024</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Saúde e sorte!</span></p>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-77930778610684697832024-02-09T11:04:00.000-08:002024-02-14T01:22:56.895-08:00PEDRAFITA-MENHIR O MARCO DA PENA VERDE, Trabada.<p><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b> PEDRAFITA-MENHIR O MARCO DA PENA VERDE, Trabada</b></span></p><br /><div style="text-align: justify;"><b><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica;">"Las pesquisas iniciales arrojaron, para sorpresa de todos, que el finado había sido alcanzado por una flecha en el corazón. Muchos no entendían qué querrían decir con "una flecha", lo cual motivó un debate profuso al respecto, hasta que, por fin, la máxima autoridad del barrio aclaró el asunto:"</span></b></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-weight: 700;"><span style="color: #cc0000;"><br /></span></span></div><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-weight: bold;"><div style="text-align: justify;"> Naguib Mahfuz: Los susurros de las estrellas. Alianza Editorial, 2021.</div></span><p style="text-align: justify;"><br /></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">E voltei a Trabada. E non chovía. Tivemos un día normal, se cadra, ata bo. Vou escribir hoxe unha segunda entrada adicada á pedrafita-menhir do Marco da Pena Verde (a primeira foi o 24 de maio de 2012), unha das pedrafitas mais fermosas e mais fantásticas do megalitismo galego, unha extraña excepción. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7EhPEghsEy9NOpFvKbMUxmlL0FE_DeVyvyr-Y-cDvKtlI9hOC2CI_aYNbrXF_dkycwvSK1vbZw4mtobmx_YTEs7DRBjMBtIU_NN4zH46yngm6RCyohh1Kdn8Fg1PtecV6LRrfxuWPGxqTdHhAR0VZmJYoSohzFBvTfo1SYuEkfM5FNikq5wPmwAhLQbw4/s1835/MARCO%20DA%20PENA%20VERDE%20(1).tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b><img border="0" data-original-height="1835" data-original-width="1413" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7EhPEghsEy9NOpFvKbMUxmlL0FE_DeVyvyr-Y-cDvKtlI9hOC2CI_aYNbrXF_dkycwvSK1vbZw4mtobmx_YTEs7DRBjMBtIU_NN4zH46yngm6RCyohh1Kdn8Fg1PtecV6LRrfxuWPGxqTdHhAR0VZmJYoSohzFBvTfo1SYuEkfM5FNikq5wPmwAhLQbw4/w308-h400/MARCO%20DA%20PENA%20VERDE%20(1).tif" width="308" /></b></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b><br />Debuxo da Pedrafita-menhir O Marco da Pena Verde.<br />Por Ramón Boga Moscoso, 2024.</b></span></td></tr></tbody></table><br /><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">O primeiro fin de semana de febreiro de 2024 voltei á Mariña de Lugo, algo así como "regreso á Mariña lucense". A Mariña non só é a espectacular costa cos seus cantís, praias, monumentos naturais, turismo de sol e praia..., a Mariña lucense tamén é o interior, moi descoñecido por moitos ou ben ignorando que algúns outros concellos do interior pertencen tamén á comarca da Mariña: sinuosos e profundos vales, verdes pradeiras e altos montes. O interior da Mariña existe e é impresionante, magnífico por todos os seus valores histórico-artístico e naturais. Esta é a distribución comarcal da Mariña:</span></div><p></p><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">-Mariña Occidental: Cervo, O Vicedo,<span style="color: #38761d;"> <b>Ourol</b></span> e Viveiro.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">-Mariña Central:<b><span style="color: #38761d;"> Alfoz</span></b>, Burela, Foz,<span style="color: #38761d;"> <b>Lourenzá</b></span>, <b><span style="color: #38761d;">Mondoñedo</span></b> e <b><span style="color: #38761d;">O Valadouro</span></b>.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">-Mariña Oriental: <b><span style="color: #38761d;">A Pontenova</span></b>, Barreiros, Ribadeo e <b><span style="color: #38761d;">Trabada</span></b>.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLX_J6o7aUpRxQgoaPeMVWOMsvMIR61Nj-bw29vcyedGTmtA5ZQBpAVgfDeNohJZJPGMvPoeqlY96nTGOrThCg6-3xSX2IKM3k92d3DTN9dv7bpvAqxz47WCGMDjoB4PVVf-mQ2vF3V7dHp6dT2TKsAtTSAK7OMb3z1waKJpOamFNeRRiMqVQ3N18v0uAx/s3024/20240128_135159.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #b45f06;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLX_J6o7aUpRxQgoaPeMVWOMsvMIR61Nj-bw29vcyedGTmtA5ZQBpAVgfDeNohJZJPGMvPoeqlY96nTGOrThCg6-3xSX2IKM3k92d3DTN9dv7bpvAqxz47WCGMDjoB4PVVf-mQ2vF3V7dHp6dT2TKsAtTSAK7OMb3z1waKJpOamFNeRRiMqVQ3N18v0uAx/s320/20240128_135159.jpg" width="320" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><br />Mesa Informativa no Marco da Pena Verde.<br />Foto de Ramón Boga Moscoso, 2024</span></b></td></tr></tbody></table><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Como podedes ver, está dividida en tres partes e mistura a devandita espléndida costa do Cantábrico cos feraces e amenos vales e os altos montes do interior. Pradeiras, ríos, bosques, cidades históricas, pontes, mosteiros, castelos, catedrais e, por suposto, megálitos.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Terra feraz, a veces abrupta, por veces suave, por veces bucólica. Terra de grandes historias, de fermosas lendas: o Mariscal Pardo de Cela, a lenda do reparto de moscas, o Rei Charlo de Lourenzá, o Rei Cintolo, o Conde Santo e o seu sartego... Terra de escritores, terra de Cunqueiro. E terra de camiños de ferradura, de aventura, de fronteira, de historias con naturaleza de seu. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcUZQEYKHuSHjyyhHMGjwBx07uWzh_rM92AmwF-Ae-eI05VFpzrDHzEXenqa8HQ_2VHnbAN37YraLdJdbCi2klanPEYqogdu4xvL8Jn9UzZZxSEXO80bZb_EltDBcZAcLyw2tVPvGfpbpjBc1jq3E_ONHEcJwTIxxS93qdKUacvqSAAfYxjIEQF3xjy0CQ/s3024/20240128_135329.jpg" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcUZQEYKHuSHjyyhHMGjwBx07uWzh_rM92AmwF-Ae-eI05VFpzrDHzEXenqa8HQ_2VHnbAN37YraLdJdbCi2klanPEYqogdu4xvL8Jn9UzZZxSEXO80bZb_EltDBcZAcLyw2tVPvGfpbpjBc1jq3E_ONHEcJwTIxxS93qdKUacvqSAAfYxjIEQF3xjy0CQ/w320-h320/20240128_135329.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #bf9000;"><span face=""Helvetica Neue", Arial, Helvetica, sans-serif" style="font-weight: 700; text-align: justify;"><br /><span style="font-family: helvetica;">Fotografía realizada por</span></span><span style="font-family: helvetica;"><br style="font-weight: 700; text-align: justify;" /><span face=""Helvetica Neue", Arial, Helvetica, sans-serif" style="font-weight: 700; text-align: justify;">Ramón Boga Moscoso, 2024</span></span></span><br style="color: #783f04; font-family: "Helvetica Neue", Arial, Helvetica, sans-serif; font-weight: 700; text-align: justify;" /><br style="color: #783f04; font-family: "Helvetica Neue", Arial, Helvetica, sans-serif; font-weight: 700; text-align: justify;" /></td></tr></tbody></table><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="font-family: "Helvetica Neue", Arial, Helvetica, sans-serif; margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifGoidzNsSZwcpY9sPTS958kHeHf3IRANcRNcWS-Y1Ke3EG-yPGPUA31-UFpvr_2OK4z0UpRxHqz-gGvHIxbNBU3WtP_t2bssw-_do8AZ0MPu8KJV7Gj6V1nFMUK4f7AAcG89ucQMMIxrs/s1600/Marco+verde.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #bf9000;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifGoidzNsSZwcpY9sPTS958kHeHf3IRANcRNcWS-Y1Ke3EG-yPGPUA31-UFpvr_2OK4z0UpRxHqz-gGvHIxbNBU3WtP_t2bssw-_do8AZ0MPu8KJV7Gj6V1nFMUK4f7AAcG89ucQMMIxrs/w206-h320/Marco+verde.jpg" width="206" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b style="text-align: justify;"><span style="color: #bf9000;"><br />Fotografía realizada por<br />Ramón Boga Moscoso, 1999<br /><br /></span></b></td></tr></tbody></table></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">E terra tamén, como non, de megálitos, de dolmenes, de pedrafitas e de círculos líticos, hoxe ben representada por senlleiras arquitecturas colosais, sinal nítida do carácter neolítico tamén destas terras: ao complexo megalítico de Santo Tomé no Valadouro (con mámoas, dolmenes, círculos líticos e pedrafitas e aínda non ben estudado), hai que engadir o círculo lítico (henge) A Roda en Barreiros (o primeiro desta tipoloxía atopado na Península Ibérica), a pedrafita-menhir da Toxiza en Mondoñedo, a Anta da Pedra da Arca na Pontenova, a Anta de Penabor (Barreiros), o círculo lítico de A Mourisca en Cervo, a Anta de Cova dos Mouros (Xove), a Mámoa de Chan de Armada e a da Cruz do Loureiro tamén en Xove, a Mámoa de A Medela Pequena en Cervo, a Anta de Guilán en Xove (unha das mais monumentales do norte de Lugo), a Casa dos Mouros de Budián (destruida e reconstruida) no Valadouro, a Anta das Pallaregas e Marco da Pena Verde en Trabada, a Pedrafita de Catarou en Viveiro, o Pau da Vella (límite entre Viveiro, Xove, Cervo e O Valadouro), a Anta Arca de Sinás (O Cadramón), a estatua-menhir O Cristo da Lagoa no Vicedo, etc, etc.</span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikWDlKhsPkGQ_-8XriJ9Q6_Cd3adu07v6qe61kKfk9imK32Fb-IGh1vGdDsKJ-bmHZgP9G_O_EV_HJIEph-Ozhr4HadOqJTbi6JhqEaw46hzOH0MIZPeVI9-aiXW8NLMTrge4MktxV32nds9_IOvfd3361awXjiIE8GadKoheHCKPJvpoYrjsH586vBvza/s3024/20240128_135236.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikWDlKhsPkGQ_-8XriJ9Q6_Cd3adu07v6qe61kKfk9imK32Fb-IGh1vGdDsKJ-bmHZgP9G_O_EV_HJIEph-Ozhr4HadOqJTbi6JhqEaw46hzOH0MIZPeVI9-aiXW8NLMTrge4MktxV32nds9_IOvfd3361awXjiIE8GadKoheHCKPJvpoYrjsH586vBvza/w200-h200/20240128_135236.jpg" width="200" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9de4uClwFPgcmMEbkI8HWtQfRAOyHFUWxBi4fR_R99kAosSAjWLhMZl4PzmXksVd_GbxvdHK93SDTvFHrJ9EM1yIdEcPxL6IPjzeHqPGxVh1KZZb4rYadFLpPaVgT0J2-uJOArNFhG9DgHoLLj-puKmDxm55VBV65Jv3ycdpn_b1BIQrmpYiOrGiIYf6R/s3024/20240128_135213.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9de4uClwFPgcmMEbkI8HWtQfRAOyHFUWxBi4fR_R99kAosSAjWLhMZl4PzmXksVd_GbxvdHK93SDTvFHrJ9EM1yIdEcPxL6IPjzeHqPGxVh1KZZb4rYadFLpPaVgT0J2-uJOArNFhG9DgHoLLj-puKmDxm55VBV65Jv3ycdpn_b1BIQrmpYiOrGiIYf6R/w200-h200/20240128_135213.jpg" width="200" /> </a></div></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"> <b><span style="color: #bf9000;">Fotografías de Ramón Boga Moscoso, 2024.</span></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Pois ben, nun día sen choiva, sen auga, sen néboa, sen brétema, sen ceo ameazante en suma, fumos de escursión a ver novamente (mais de vinte anos despois) o magnífico Marco da Pena Verde, sito no Concello de Trabada, límite de Concellos e parroquias e fito anunciador dunha necrópole megalítica, pedrafita reaproveitada no senso funcional, cambio no tempo, contextos diferentes: o tempora o mores!, como diría Cicerón. Probablemente o cambio no seu uso posibilitou a súa conservación ao longo de milenios ata hoxe. Os seus dous metros de seixo branco destacan coa súa cor alba no mais alto do cordal montesío onde se asenta, posiblemente elexido (entre outras cousas) pola súa mellor visibilidade a longa distancia, para anunciar, como estaba a dicir, a presenza cercana da necrópole das Pallaregas.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidnQjyDFMezMO-GhCBdI1jhpGGxA0mW4sxfDfOwbFgAZlRayf30z58Ld3qULhzlKRpCTc2MYuqb-iW7XAzNC9VUkt3c3ebzEK6qh0nEOOJtf86geTsWBYzYeDUafqm6V8mD6AgqI2RTzaosi09y8wMUyDVbPe3y08dtMKFjeCYE_czI65dTTzBXqgBe8A3/s3024/20240128_135243.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidnQjyDFMezMO-GhCBdI1jhpGGxA0mW4sxfDfOwbFgAZlRayf30z58Ld3qULhzlKRpCTc2MYuqb-iW7XAzNC9VUkt3c3ebzEK6qh0nEOOJtf86geTsWBYzYeDUafqm6V8mD6AgqI2RTzaosi09y8wMUyDVbPe3y08dtMKFjeCYE_czI65dTTzBXqgBe8A3/s320/20240128_135243.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b>Fotografía de Ramón Boga Moscoso, 2024</b></span></td></tr></tbody></table><br /></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Tamén se denomina "A Pena Alta" e cóntase que a responsable do seu emprazamento e construción foi unha muller vella (posiblemente unha moura) que a levou na cabeza mentres estaba a comer castañas asadas e alí a deixou chantada.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Lugar de camiños antigos, de históricas vías de comunicación (como consta nun documento do Rei Silo no século VIII que o caracteriza como lugar de converxencia de camiños); lugar de rica toponimia megalítica como Fórnea, Monte do Marco, Penas Mouras, Pena Ansela...</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A nosa fermosa pedrafita aséntase, como viña dicindo, no monte situado sobre a capital municipal do Concello de Trabada, nunha prolongación da Serra de A Cadeira, Pena Verde, Monte do Marco, á beira ou moi preto da vía que comunica Vidal e Fórnea, chaira cunha lixeira pendente que descende desde as altas cumes do Monte das Penas.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCTPwKT_T2mJmz-nDle38WtTJz2R2yyvWcDJeJEggVK_oQVDhM24zcXmhIsSMhAoiUQMW8tFadTqbreGAQTvj_KGhyL2O7sbhNhOs4mm2aBCs6iPK27R1QKV631Q1r4_SYD02G6stk9B81V5O0oyq6Ca_kTaspowR-al5je3kRrPzJSPxoVtOpr6RKOYUl/s3024/20240128_135345.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCTPwKT_T2mJmz-nDle38WtTJz2R2yyvWcDJeJEggVK_oQVDhM24zcXmhIsSMhAoiUQMW8tFadTqbreGAQTvj_KGhyL2O7sbhNhOs4mm2aBCs6iPK27R1QKV631Q1r4_SYD02G6stk9B81V5O0oyq6Ca_kTaspowR-al5je3kRrPzJSPxoVtOpr6RKOYUl/s320/20240128_135345.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><br /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b>Fotografía de Ramón Boga Moscoso, 2024<br /><br /></b></span></td></tr></tbody></table></td></tr></tbody></table></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Como estela anunciadora da necrópole, como fito anunciador do lugar sagrado..., é o seixo un material que só ten unha función práctica? Pode ter que ver con outros ritos, con outras prácticas hoxe olvidadas? Por qué non utilizar o granito que abonda na zona e é mais doado de tallar? Como ben sabedes, na Galicia xa están documentadas unha boa xeira de pedrafitas, despois dun valeiro de moitos anos na bibliografía arqueolóxica, moitas delas reutilizadas como marcos de termo, separadores de parroquias e concellos, de coutos, de xurisdiccións... Maila que este novo uso contribuiu sen dúbida á súa conservación, tamén talvez posibilitou a xustificación para que non se adoitase consideralas auténticas pedrafitas.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Aínda que o uso do seixo (cuarzo branco) foi estudado con certa asiduidade para a sociedade tradicional galega (casas con tellado de pizarra e seixo para suxeitar, p.e.) e o uso en diversos castros como Viladonga, no eido megalítico, á parte das intuicións de Maciñeira, un dos traballos primeiros que aborda o tema buscando as regularidades do emprazamento dos megálitos galegos é o interesante artigo de Criado e Vaquero no que, entre os factores como o tránsito ou as referencias sociais, destacan as rocas de cuarzo empregadas nas coirazas megalíticas pola súa cualidade especial que permite diferencialos desde moi lonxe, cunha clara significación simbólica. A isto debería engadir a consideración de que o cuarzo, os prismas de cuarzo, formando parte de moitos enxovais megalíticos, reflicten tamén un mais que probable significado simbólico (Fábregas).</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Unha suxerente e fundamentada análise do antropólogo e amigo Rafa Quintía analiza o uso do seixo na Galicia tradicional e mantén que o emprego desta pedra como material construtivo só se pode interpretar pola existencia do carácter simbólico que puido ter o seixo noutrora. O emprego do seixo ten sido documentado en todo o megalitismo europeo para, posiblemente, facer resaltar os monumentos. Ademais, xeralmente, onde hai seixo, tamén hai granito, que é mais facil de traballar pola súa menor dureza: este feito, segundo Quintía, redundaría nese carácter simbólico, do tipo que sexa.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwp0ytOBo8Nn_dfJU3ffUVFOkjiD5DhjanCmiMjcTMI-F4e_FUgtRk1ctitTcne4hff_trLuzHUL7Dz6Pbeafahd5ofj6aa0HH97k2hJ0xRtt-yeg_5APGsGjwjLxp73BvbL3EiNhygv0Yb9kQJJ7jMisgFh4Zg_rRKE6papRCmiFg6pkP0VwIydYR1Ba1/s3024/20240128_135316.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwp0ytOBo8Nn_dfJU3ffUVFOkjiD5DhjanCmiMjcTMI-F4e_FUgtRk1ctitTcne4hff_trLuzHUL7Dz6Pbeafahd5ofj6aa0HH97k2hJ0xRtt-yeg_5APGsGjwjLxp73BvbL3EiNhygv0Yb9kQJJ7jMisgFh4Zg_rRKE6papRCmiFg6pkP0VwIydYR1Ba1/s320/20240128_135316.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b>Fotografía realizada por Meli Vázquez, 2024.</b></span></td></tr></tbody></table><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">En fin, a nosa pedrafita segue no mesmo lugar de sempre, atemporal, orgullosa, soa... Sen embargo hoxe en día está ben sinalizada, xeorreferenciada e o emprazamento no que se asenta atópase normalmente limpo, a pesares dalgún pequeniño detalle, de xeito que xa non está tan soa...</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A verdade é que non sei como a atopei eu nin como cheguei ata alí nalgún ano da década de 1990. Un era mais xoven e coa vista avezada e acostumada, vixiante. Recomendo unha visita a este máxico lugar e á cercana necrópole das Pallaregas, onde aínda se está a conservar unha espléndida anta de tipoloxía poligonal en bastante bo estado de conservación.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Como remate, transcribo a descrición formal da pedrafita neste mesmo blogue o 24 de maio de 2012 : "</span><span style="font-family: helvetica;">Trátase dunha pedrafita de cuarzo branco, de sección irregular. A forma xeral da pedra é a dun paralelepípedo rectangular e amosa unha clara inclinación hacia o norte. Probablemente conservouse ata hoxe porque foi sempre considerada coma o marco que divide os concellos de Ribadeo, Trabada e Barreiros e as parroquias de Fórnea, Vidal e Arante".</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Saúdos e boa sorte!!!</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">En Sigrás, no entroido de 2024.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: #990000; font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: #990000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>PARA SABER MAIS</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: #990000; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>Criado Boado, F. e Vaquero Lastres, J.: "Monumentos en el pañuelo. Megalitos, nudos en el espacio: Análisis del emplazamiento de los munumentos megalíticos gallegos".</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>Fábregas Valcarce, R.: "Estudio de los ajuares líticos de las sepulturas megalíticas de Galicia y norte de Portugal" Madrid, Universidad a Distancia, 1990.</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>https://www.ribadeando.com/</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>https://arqueotoponimia.blogspot.com/</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>https://catalogaciondepedrafitasdegalicia.blogspot.com/</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>https://onosopatrimonio.blogspot.com/</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>Rafa Quintía Pereira: "Uso simbólico do cuarzo na cultura galega" Monografías da SAGA, nº 4.</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-64668403605526211782024-01-29T10:22:00.000-08:002024-02-20T11:58:09.732-08:00ANTA-DOLMEN DE ZARRAMACEDO OU DAS EMBARRADAS: chegaron os exércitos invictos.<p><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>ANTA-DOLMEN DE ZARRAMACEDO OU DAS DERRAMADAS: crónica dunha desfeita patrimonial.</b></span></p><p><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></p><p><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>"Elle est arrivée. Quoi? L`eternite"</b></span></p><p><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>("Ha llegado. ¿Qué? La eternidad")</b></span></p><p><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>A. Rimbaud, "Eternité".</b></span></p><p><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>A Mediados de xaneiro de 2024 aproveitei unha viaxe a Lavacolla (Aeroporto Rosalía de Castro en Santiago de Compostela) para achegarme á cercana parroquia de Salto a visitar a Anta de Zarramacedo ou das Derramadas.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2BUEmLY57zjtlr_jwiIx4U1-dqHth2VNOdfpbsPl9RvsO-T9gi52VoyZk5RGlwu4xi3GNjOCuTzN-IlGmPnHAu0zIbh6hzYNNbQDI82UBdseVjH0KWA7ZpyicTTwRudijHYQ1biwhpg5_AT2kMIiYtyOnWWuBIob0LRaT-6rCo31xeBJUlo1lkX8QpHX1/s1980/Anta%20de%20Zarramacedo%20(1).tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1980" data-original-width="1753" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2BUEmLY57zjtlr_jwiIx4U1-dqHth2VNOdfpbsPl9RvsO-T9gi52VoyZk5RGlwu4xi3GNjOCuTzN-IlGmPnHAu0zIbh6hzYNNbQDI82UBdseVjH0KWA7ZpyicTTwRudijHYQ1biwhpg5_AT2kMIiYtyOnWWuBIob0LRaT-6rCo31xeBJUlo1lkX8QpHX1/s320/Anta%20de%20Zarramacedo%20(1).tif" width="283" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #bf9000;">Anta-dolmen de Zarramacedo.<br />Debuxo de Moncho Boga, 2024.</span></b></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;">Neste blogue xa publiquei dúas entradas. A primeira data do 13 de decembro de 2012 onde me limitaba a describir a estrutura arquitectónica do que se conservaba da cámara: medidas, número de esteos e características orográficas, así como un debuxo da planta. Atopábase no medio dunha pradeira e os chantos podíanse contemplar perfectamente, limpos de vexetación. Talvez o único problema estrutural afectaba á total inexistencia do túmulo-mámoa no que debía estar inserida.</b></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBx-eEX0xoSNDKq9QMq9jBstg86v4fsF2OjoCnvxVytYUTUpiD6LyIK0Ma7BELClZ8dnMFrtrU0pcv-s_an9ikYlT6prQB4EJ__X4sbFWiBmUFCbGd-4YUYuSmAfUnOhUtEEJHn9SGh9pD/w158-h200/Planta+Anta+de+Zarramacedo.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="158" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b style="color: #783f04; font-family: helvetica; text-align: justify;"><br />Planta da Anta de Zarramacedo<br />Debuxo versíon de Ramón Boga.<br /><br /></b></td></tr></tbody></table><br /><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>Fotografías realizadas desde a mesma perspectiva ao longo do tempo:</b></span></p><span style="font-family: helvetica; text-align: justify;"><b> </b></span><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgL_QJTCS-Nvlzu4OQ8mMoZISB5xA5N_3m972EjS36Iud8ReOjTujXdlYA_nwnzKQ9q6lvxg8_KLhzZj4GDuTa6tKB0qukvG_CW6CsJnV0G0mE5d7anABXTKpBaPolI-d1b4NRCuWUPYKXV/s1600/g.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"></span></a><b style="font-family: helvetica; text-align: justify;"> </b><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="286" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilB3ATWF6BcVvJcsxmmLe1HnxcBvGkH7-LKOnXgr0fV5FEothyphenhyphenbpBtfwTnjEAFSUSRlvQxjVrtsFnynuLrlheorlUjnbOK1DTUfJFRXWEJKdDSweyIN37FA8uer6TZv2Ek8P7K0Fa8kZ4n/w320-h286/Anta+de+Zarramacedo.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="320" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b style="text-align: justify;"><br />Fotografía da<br />páx. web megalitos.arqueoloxico.com</b><b>, <br />década de 2000.</b></span></td></tr></tbody></table><br /><br /><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicdfqyi5XkBnOA7qtbuXVK7x-3lWuZLJawB_4KO1KpFUwvhN93jesDnnj3FIxX2dqGhveUkmtUtOo72iOTd1Zj9jslV9OvNDCQ7xJNd8RCCDBfMUIt-t1i1Rzs7ekq4PbCInlz43iSDVXn/w320-h240/e.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="320" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /><span style="color: #bf9000;">Fotografías de Alex Negreira, 2014. <br />Podemos cotemplar<br />como os sucos están practicamente enriba da anta.</span><br /><br /></b></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b style="font-family: helvetica; text-align: justify;"><br /></b></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT2N5Q6i6IduJT_YEZJ88nNrHaOqNOb96XMRqORqPBRKJnMuaGFz2W5HL5zID3SQCcp2dm5VZ6TiRUGkLCY6oDrbLnTeC1ce71K4gCSxq8VZrWXb5YM1PEwTxB8dAezOsS9HZtttpxYPCZIyhT1PJBDM8bTtU33W_eMDIQ07sd1Srcb48Vtfjab2cK9fu4/s3024/20240117_105020.jpg" style="font-weight: 400; margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT2N5Q6i6IduJT_YEZJ88nNrHaOqNOb96XMRqORqPBRKJnMuaGFz2W5HL5zID3SQCcp2dm5VZ6TiRUGkLCY6oDrbLnTeC1ce71K4gCSxq8VZrWXb5YM1PEwTxB8dAezOsS9HZtttpxYPCZIyhT1PJBDM8bTtU33W_eMDIQ07sd1Srcb48Vtfjab2cK9fu4/s320/20240117_105020.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b>Fotografía de Manuel Boga, 2024.</b></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b style="font-family: helvetica; text-align: justify;"></b></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b style="font-family: helvetica; text-align: justify;"><br /></b></div><span style="font-family: helvetica;"><div style="text-align: justify;"><b>A seguinte entrada data do 27 de maio de 2014, dous anos despois da entrada anterior, e titulábase "A única cámara megalítica existente en Santiago de Compostela, en perigo de desaparición". Nas fotografías que me enviou daquela Alex Negreira e coa información do nunca esquecido e sempre presente Papigil, puiden ver os sucos abraiantes para plantar os eucaliptos que ían pasar case por enriba da anta. A paisaxe era por iso absolutamente desoladora: un exército en perfecta formación semellaba avanzar desde a lonxanía con paso marcial, ameazante, en pé de guerra. Os regos dos futuros exércitos coloniais xa se atopaban ao carón da anta, sen ningún tipo de separación ou distancia de seguridade, sen control arqueolóxico de ningún tipo.</b></div></span><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>Pero deixovos coas miñas indignadas palabras de entón, que brotaran como un torrente de silenciosa protesta e indignación:</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>"Santiago de Compostela, o mellor valor histórico-turístico e cultural do pobo galego, olvida outra tumba, unha humilde tumba se cadra, que non recibe visitas, que non deixa cartos. Visitámola catro zumbados que non facemos máis que dar a lata... Pero somos tercos e, polo menos desde aquí, non nos resignamos a perder este probe recurso arqueolóxico, si o comparanos coa formidable tumba da cidade do apóstolo.</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>A Porta da Mámoa, a quintana dos mortos, o Santiago Peregrino que descansa na súa furna "dourada", protexido de todas as inclemencias, érguese todopoderoso transmutado no Santiago Matamouros, onde a nosa pequena anta, feita polos máxicos "mouros", habitantes subterránesos da nosa terra, está a perder a sempiterna batalla fronte ao brillo da belicosa relixión triunfadora.</b></span></div><div style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><br /></b></div><div style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;">Hoxe, como sempre, estamos cos vencidos; os vencedores están a outro nivel, lonxanos, impertérritos, noutra dimensión... As nosas testemuñas do pasado, as humildes mámoas (con cámara ou sin ela), esmorecen olvidadas no seu sono de milenios: a única cámara megalítica que se conserva no Concello de Santiago desaparecerá incomprensiblemente para sempre si non se poñen os medios axeitados para salvala." </b></div><div style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><br /></b></div><div style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><br /></b></div><div style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><br /></b></div><div style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="font-family: "Times New Roman"; margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgL_QJTCS-Nvlzu4OQ8mMoZISB5xA5N_3m972EjS36Iud8ReOjTujXdlYA_nwnzKQ9q6lvxg8_KLhzZj4GDuTa6tKB0qukvG_CW6CsJnV0G0mE5d7anABXTKpBaPolI-d1b4NRCuWUPYKXV/w320-h240/g.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="320" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b>Fotografía de Alex Negreira, 2012.</b></span></td></tr></tbody></table></b></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhN4V0avSruvdXvIfK2nDGv_5Jugq_S8r6gSSSYRaBJBuJkxQm6Soa9TUJ7LXcEhbVoUsQNz3dgwI6urCt5YJMwS0pMtSGerngaPpg8ByiHfszbSHUemGEdVQPSPeflRYpfkLOGC9uKwNmDCNsc3yr1cVMNUsLGOPR83dISWwo9suxFxTlD-Vn2IZxaXdpD/s3024/20240117_105048.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhN4V0avSruvdXvIfK2nDGv_5Jugq_S8r6gSSSYRaBJBuJkxQm6Soa9TUJ7LXcEhbVoUsQNz3dgwI6urCt5YJMwS0pMtSGerngaPpg8ByiHfszbSHUemGEdVQPSPeflRYpfkLOGC9uKwNmDCNsc3yr1cVMNUsLGOPR83dISWwo9suxFxTlD-Vn2IZxaXdpD/s320/20240117_105048.jpg" width="320" /></a></div></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVwBXXMUfaylWA9hLZLd6dUfdwuRF2MFyr0TlmO7iSnyJEs67Blnpjayy4totO23_jIentVJqx8rYQbDcu4chzcxamOr9cKBm-OpuMeY1YvzqHVBZcnoCFINUqx38EbomfyIv9g01KuAz8qtjG1TB-ueM-skKwNv29HSxVSbFEUFbTZO63c_4uIuYoID2c/s3024/20240117_105028.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="3024" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVwBXXMUfaylWA9hLZLd6dUfdwuRF2MFyr0TlmO7iSnyJEs67Blnpjayy4totO23_jIentVJqx8rYQbDcu4chzcxamOr9cKBm-OpuMeY1YvzqHVBZcnoCFINUqx38EbomfyIv9g01KuAz8qtjG1TB-ueM-skKwNv29HSxVSbFEUFbTZO63c_4uIuYoID2c/s320/20240117_105028.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #e69138;"><br />Fotografías de Manuel e Ramón Boga, 2024.</span></b></td></tr></tbody></table></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>E cando chegamos alí, ao lugar de Zarramacedo, na parroquia de Salto, do Concello de Santiago de Compostela, cabeza visible do patrón das hespañas, heraldo das hordas de turistas, o que era unha visión futura desvelouse na mais crúa realidade: xa chegaron os exércitos de eucaliptos, xa están por enriba do que o tempo e os milenios non estragaron. Como a relixión vengadora, a especie invasora conseguirá o que non conseguiron nin o tempo nin as costumes. </b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>E chovía: caeunos outro pequeno diluvio, como xa ven sendo habitual. Manuel e eu esperamos estoicamente a que escampara, a que as portas do firmamento se pechasen para poder dar un pequeno paseo ata este probe vestixio, cada vez mais esnaquizado, do noso legado prehistórico.</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>Saúde!!!</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>En Sigrás, no medio de xaneiro de 2024.</b></span></div><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p><span style="color: #0e1568; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p></div>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-30794336969790860692024-01-10T05:30:00.000-08:002024-02-22T01:23:50.249-08:00UNHA INCURSIÓN MEGALÍTICA <p style="text-align: justify;"><b style="color: red; font-family: helvetica;"><span style="font-size: medium;">OS PREVIOS</span></b></p><p style="text-align: center;"><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>"Todos los hombres tienen naturalmente el deseo de saber. El placer que nos causan las percepciones de nuestros sentidos es una prueba de esta verdad. Nos agradan por si mismas, independientemente de su utilidad, sobre todo las de la vista".</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica;"><b>ARISTÓTELES: "Metafísica", Libro I, cap., 1.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">O mesmo día xoves, 7 de novembro de 2023, ese mesmo día, no que as comportas do ceo se abriron para acompañarnos durante toda a xornada, o meu amigo e arqueólogo Fidel Méndez e eu, ben equipados cuns poucos bártulos, saímos cara a un mundo que, aínda que nos parece moi e ben coñecido, é, pola contra, moito mais, mal e ben descoñecido.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Ademais de ir escudriñar dous especímens novos para min (Pedrafita do Caroliño e Anta da Pedra Embarrada) aproveitamos para visitar outros tres megálitos antigos, xa moitas veces revisitados: a Pedra Moura de Aldemunde, a Casa da Moura de Cabaleiros e a pedrafita Marco da Anta. A verdade é que foi un día completo que acompañamos dun copioso xantar: a fermosa xornada pedía churrasco e churrasco lle dimos, e churrasco xantamos.</span></p><p style="text-align: justify;"><b style="color: #cc0000; font-family: helvetica;"><br /></b></p><p style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><span style="color: red; font-size: medium;">ANTA-DOLMEN A CASA DA MOURA. TORDOIA.</span></b></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Despois da visita á Pedrafita-menhir do Caroliño, collimos a antiga estrada Ponte do Porco-Muros e achegámonos ao dolmen de Cabaleiros: atópase case coma sempre, si non temos en conta os achaques da idade. Estamos sen dúbida diante dun dos grandes reclamos turísticos do Concello de Tordoia. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqQ_0f5cHgnsDDariYONSbbqjR64yQBOVceH7YTgqXs3dJDYNavGf8Ed48NzP-HDWjHPc0-Us2ZwUWJo7lkNWDQrPodZiM9E4ts54521xmYY2qYkt-7poizpccYNxQUMQgmpFuCEfMvh6e_OAtSoglG1lg1wXd1TSNAaALcnIwh8Xw8bDIB66OpkHgTTCF/s1856/D%C3%B3lmen%20de%20Cabaleiros895.tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1373" data-original-width="1856" height="296" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjqQ_0f5cHgnsDDariYONSbbqjR64yQBOVceH7YTgqXs3dJDYNavGf8Ed48NzP-HDWjHPc0-Us2ZwUWJo7lkNWDQrPodZiM9E4ts54521xmYY2qYkt-7poizpccYNxQUMQgmpFuCEfMvh6e_OAtSoglG1lg1wXd1TSNAaALcnIwh8Xw8bDIB66OpkHgTTCF/w400-h296/D%C3%B3lmen%20de%20Cabaleiros895.tif" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><b><br />Anta-dolmen Casa da Moura.<br />Debuxo de Ramón Boga, 1992.</b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A anta probablemente está no mesmo estado de conservación, en apariencia, que cando a visitamos por vez primeira nos primeiros anos da década de 1990, si exceptuamos a tala dos piñeiros que a rodeaban. Esta masa arbórea que a estaba a cubrir, moi fermosa, non facía mais que poñer en perigo a estrutura tumular do monumento. Tamén cambiou a fotografía: unhas edificacións da outra beira da estrada impiden unha vista limpa da anta.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsjnTEXHGMfzPCQuWaD4sF3kB8JK357vyiqVuQBwlcUuAJdaf2Ws9JGhCl1dWSf9xCGrlwlgQIxZZCODBhLhwLMtMA4iji_8jZKNH5xi-ntJGuXJd3dP4oiZIuyjp-xmtyfFkbewVk0-VMYHhyphenhyphennopnRbItNr2nqn3IUIxRG5Rse3m21KgfrJ87ujMhvQhY/s983/Anta%20Cabaleiros%202.TIF" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><b><span style="color: #f6b26b; font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="613" data-original-width="983" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgsjnTEXHGMfzPCQuWaD4sF3kB8JK357vyiqVuQBwlcUuAJdaf2Ws9JGhCl1dWSf9xCGrlwlgQIxZZCODBhLhwLMtMA4iji_8jZKNH5xi-ntJGuXJd3dP4oiZIuyjp-xmtyfFkbewVk0-VMYHhyphenhyphennopnRbItNr2nqn3IUIxRG5Rse3m21KgfrJ87ujMhvQhY/w400-h250/Anta%20Cabaleiros%202.TIF" width="400" /></span></b></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #f6b26b; font-family: helvetica;"><br /><span>Anta-dolmen de Cabaleiros. Foto Moncho Boga, 1991</span></span></b></td></tr></tbody></table><br /><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Como sabedes estamos diante dun dos grandes fitos do megalitismo galego, propiedade pública (Deputación de A Coruña). Este é un lugar excelente para recordar as orixes míticas da Casa da Moura: como indica o seu nome, esta "casa" foi edificada por una Moura que levaba, voando, a pedra na cabeza mentres ao mesmo tempo tecía. A Moura de Cabaleiros, que probablemente era moi fermosa e tiña os cabelos louros, é o trasunto mítico, máxico e tráxico da muller galega que podía e pode con todo. Pois ben, a nosa fantástica moura deixou caer a pedra e así erixiu este paradigmático dolmen, habitado desde entón polos nosos mais extraordinarios antepasados e seguro que coetáneos (porque sei de certo que aínda están a vivir aí), mouras e mouros.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl55f7EdJI8bb2SNUG3EEB9PCLhovT0o-RTDCmHkzcjPAfOpW3wDjs48P3iorlN7bM-vzyCrDzLaUq71AYVVUT7MvEyfPGBkD7DxnHPNZNU8ZD2B0_26zarIPu8VQZ73mjLVGtmVni_lG_9K4zN-rYx8jzqzPz-kGJnuKTWiSas3g1IX3R9F42T8zt2Cib/s4032/20231207_134244.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl55f7EdJI8bb2SNUG3EEB9PCLhovT0o-RTDCmHkzcjPAfOpW3wDjs48P3iorlN7bM-vzyCrDzLaUq71AYVVUT7MvEyfPGBkD7DxnHPNZNU8ZD2B0_26zarIPu8VQZ73mjLVGtmVni_lG_9K4zN-rYx8jzqzPz-kGJnuKTWiSas3g1IX3R9F42T8zt2Cib/w400-h300/20231207_134244.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /><span style="color: #f6b26b;">Anta-dolmen Casa da Moura.<br />Fotografía de Moncho Boga, 2023</span></b></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b style="color: #cc0000; font-family: helvetica; text-align: justify;"><br /></b></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeRl5ykK9-Y_umJf_2gxEmF-d4kRmPXuFgW6unacf21DAC__4fG0h7YlfFoGSMciIy4RYTBq735Mg2eNrhnzRXn7SOLwME7J-EaDjmfF9XNSztJGsNT_IK36P4jwnuRhLmtaUSMiWah7ZIhdRB58tFLnzkvEAajVT5-NRUsiCBuRf5YXEgsiZt_bPwAw5H/s669/Cabaleiros.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="512" data-original-width="669" height="306" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeRl5ykK9-Y_umJf_2gxEmF-d4kRmPXuFgW6unacf21DAC__4fG0h7YlfFoGSMciIy4RYTBq735Mg2eNrhnzRXn7SOLwME7J-EaDjmfF9XNSztJGsNT_IK36P4jwnuRhLmtaUSMiWah7ZIhdRB58tFLnzkvEAajVT5-NRUsiCBuRf5YXEgsiZt_bPwAw5H/w400-h306/Cabaleiros.tif" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b><br />Anta-dolmen Casa da Moura, 1993<br />Debuxo de Moncho Boga.</b></span></td></tr></tbody></table><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b style="font-family: helvetica; text-align: justify;"><span style="color: red; font-size: medium;">ANTA-DOLMEN PEDRA MOURA DE ALDEMUNDE. CARBALLO.</span></b></div><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">E, posto que estabamos moi preto, decidimos achegarnos ata Aldemunde, no limítrofe Concello de Carballo, para contemplar outro dos agarimosos exemplares do noso megalitismo. A Pedra Moura entrará a formar parte do Parque do Megalitismo da Costa da Morte e, en datas próximas, vai ser obxecto dunha intervención arqueolóxica. A Deputación Provincial xa está a mover os fíos para que tanto a anta como o terreno pasen a formar parte do patrimonio público.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPkhAXY3GlzdNLcoUrCGGvW0RDyaGRE1dt7WNImZ-fUZWfoX2PL_PJ4vSCV-r7m39AZRbME52C1CAGP-oTwI9RGFP84CxNfETZYUgXHqvnvm7nfB-Hu9Qfa9hHURq-8Iz_jCvJsVmhltSGEjk1Kk01fU24JFkA_FP4_M4alWzDbO8BydfsFi1t52MyjPrA/s1169/Anta%20de%20Aldemunde%20(1991)_3.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="856" data-original-width="1169" height="293" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPkhAXY3GlzdNLcoUrCGGvW0RDyaGRE1dt7WNImZ-fUZWfoX2PL_PJ4vSCV-r7m39AZRbME52C1CAGP-oTwI9RGFP84CxNfETZYUgXHqvnvm7nfB-Hu9Qfa9hHURq-8Iz_jCvJsVmhltSGEjk1Kk01fU24JFkA_FP4_M4alWzDbO8BydfsFi1t52MyjPrA/w400-h293/Anta%20de%20Aldemunde%20(1991)_3.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #f6b26b; font-family: helvetica;"><b><br /><span>Anta Pedra Moura de Aldemunde. <br />Foto de Moncho Boga, 1991</span></b></span></td></tr></tbody></table> <span style="color: #b45f06;"> </span><div><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Como vimos dicindo, denomínase Pedra da Moura e está a conservar sete esteos chantados, dos que cinco pertencen á cámara (poligonal) e dous ao corredor. Arrimada a un dos chantos atópase o que queda da pedra cobertora fóra do seu sitio orixinal. Desde os anos noventa do século XX semella que non estivo a sufrir ningunha alteración significativa; a mellora é sustancial en canto á limpeza e cuidado da anta, sen resto algún de vexetación.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVyiSVNheHhrg6JhX-55fy0iNPSYA3n3AOp5ISBY0J7lUH_cf2cbHuuOEY6sOJTY90OVZKnjMrTmVVN8doIjJ8HzdpIg_XEc4o7jMuMyAJV_DsppiVYN1Nstts8664M3SVlOIsV931wMqSM5EjtODDsyJlC018hmt7P0T3xDenPsDRQwzT2BLgi3cenhHL/s4032/20231207_144625.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVyiSVNheHhrg6JhX-55fy0iNPSYA3n3AOp5ISBY0J7lUH_cf2cbHuuOEY6sOJTY90OVZKnjMrTmVVN8doIjJ8HzdpIg_XEc4o7jMuMyAJV_DsppiVYN1Nstts8664M3SVlOIsV931wMqSM5EjtODDsyJlC018hmt7P0T3xDenPsDRQwzT2BLgi3cenhHL/w400-h300/20231207_144625.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /><span style="color: #f6b26b;">Anta-dolmen Pedra Moura.<br />Fotografía de Moncho Boga, 2023</span></b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A Pedra Moura tamén ten lenda: aínda podemos entreoir os lonxanos ecos da Moura que o construiu, xa sabedes, carrexou os esteos e a tampa na súa cabeza ao mesmo tempo que fiaba cunha roca e, por si fora pouco, dáballe de mamar a un meniño. Outra vez a nosa Moura que exemplifica de xeito soberbio os quefaceres da muller tradicional galega.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIOLPWT9hycfMdAvrfejKIX1dAqoEZrnaXK0lr7MkOLGeJsidSnWoGrAZ_KTjPkf9pQcVJYr9jXWI5jSpsYIOGTGI2G_SoV0cRKhLoNWlEmD14tq_RtE74mIaw1VHtera1GTLoLqPDMqKlCO8QILKFTzvgXIuoqcWPT2Vnco2peujbHpTPtD1l6_OOExo7/s1021/Pedra%20Moura.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="655" data-original-width="1021" height="256" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIOLPWT9hycfMdAvrfejKIX1dAqoEZrnaXK0lr7MkOLGeJsidSnWoGrAZ_KTjPkf9pQcVJYr9jXWI5jSpsYIOGTGI2G_SoV0cRKhLoNWlEmD14tq_RtE74mIaw1VHtera1GTLoLqPDMqKlCO8QILKFTzvgXIuoqcWPT2Vnco2peujbHpTPtD1l6_OOExo7/w400-h256/Pedra%20Moura.tif" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b><br />Pedra Moura de Aldemunde, 1993.<br />Debuxo de Ramón Boga</b></span></td></tr></tbody></table><b style="font-family: helvetica;"><span style="color: red; font-size: medium;"><br /></span></b></p><p style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><span style="color: red; font-size: medium;">PEDRAFITA-MENHIR O MARCO DA ANTA. LARACHA.</span></b></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Xa postos na noite madrugadora do inverno, coa persistente e terca choiva, decidimos subir ata a pedrafita do Marco da Anta, na parroquia de Erboedo, Concello de Laracha. Fai de marco de termo entre ese concello e o de Arteixo. Tamén e coñecida polos nomes de Pedra do Guicho, Pedra do Carallo e Marco do Ramallal.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A primeira vez que que oín falar (leín) desta pedrafita foi a través da lonxana e profunda voz de don Luis Monteagudo. A primeira vez que fun ver esta esbelta pedrafita foi na compaña dun alumno nativo de Larín na década de 1990, que me guiou. Subimos por un cortalumes e a contorna do menhir estaba completamente cuberta de toxos, xestas, fentos e eucaliptos; era pouco coñecido e, antes de achegarme alí, contaba con que xa non existira. Equivoqueime. Posteriormente foi catalogado pola arqueóloga, vixía mítica de terras arteixáns e larachenses, Puri Soto.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><span style="color: #f6b26b;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXyc8HKR2G4e3mfaao6zvKFlMbGExUOJE9DIlGolLvoNk4zwiiUxZXYygkLyt1NMeSWwNyRP0Su2gH_p4DerMdwJW9uTNByDvHF1UF14YOZG0_QFDOx1Q-gskT71xKBYK5_Ey06dP95fIYgHz4CPNfjXwHyO8MebCpI1OIOdNteQAXViy-d60Kc_nAEFOd/s1899/Sara%20Camba%20Moris%20CECEBRE950.tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><b><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="1899" data-original-width="1237" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXyc8HKR2G4e3mfaao6zvKFlMbGExUOJE9DIlGolLvoNk4zwiiUxZXYygkLyt1NMeSWwNyRP0Su2gH_p4DerMdwJW9uTNByDvHF1UF14YOZG0_QFDOx1Q-gskT71xKBYK5_Ey06dP95fIYgHz4CPNfjXwHyO8MebCpI1OIOdNteQAXViy-d60Kc_nAEFOd/w260-h400/Sara%20Camba%20Moris%20CECEBRE950.tif" width="260" /></span></b></a><br /><br /></span></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #f6b26b; font-family: helvetica;">Pedrafita-menhir Marco da Anta<br />Foto Moncho Boga, 1998</span></b></td></tr></tbody></table><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Pois ben, aquel 7 de novembro voltei ao Marco da Anta: maila que era pola tardiña, a noite negra cerniase amenazante sobre as nosas cabezas. Unha noite desabrida. Deixamos o automóbil no inicio da corredoira, onde hai un panel indicativo-ilustrativo da pedrafita, e procedimos a andar; andivemos e subimos, subimos, subimos na noite oscura coa luz dos móbiles, na noite coa auga por todos os currunchos (arriba, abaixo e de lado), coa auga entre nós e con nós: unha boa compaña a auga, que se convirte en lama, auga e lama, auga, lama e costa. Na noite: e chegamos arriba, ao cume, solar da Pedrafita do Carallo.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr488FBPd-gAj4V_A7hAu3-viVFz7dzUtI7w-LrkhfDFx01ovvBZpBf5hWdc-OPjsn5HlPnsuo939AeLY8XYh9EnRNnMWLauCO3pSlGltikQjlpH-cgQGnEj0xikTq9NcrGdtQtWB_RZc75CXQJBy2FZB0mHSp1z6dDWXtUG1uCHl49-SfThd_9rw59JtM/s4032/20231207_184203%20(1).jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #783f04;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr488FBPd-gAj4V_A7hAu3-viVFz7dzUtI7w-LrkhfDFx01ovvBZpBf5hWdc-OPjsn5HlPnsuo939AeLY8XYh9EnRNnMWLauCO3pSlGltikQjlpH-cgQGnEj0xikTq9NcrGdtQtWB_RZc75CXQJBy2FZB0mHSp1z6dDWXtUG1uCHl49-SfThd_9rw59JtM/w300-h400/20231207_184203%20(1).jpg" width="300" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /><span style="color: #f6b26b;">Pedrafita-menhir O Marco da Anta<br />Fotografía de Moncho Boga, 2023</span></b></span></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">E alí estaba a Pedrafita de Monteagudo, catalogada por Puri Soto. Alí estaba impertérrita, sola, na noite non estrelada. En fín, entre eucaliptos, alí estaba na noite, facía frío e era de noite, e chovía. Actualmente apreciase que é un lugar moi visitado, non hai rastro de toxos nin xestas na contorna mais inmediata e únicamente os ubicuos eucaliptos seguen a acompañar esta maxestuosa pedrafita. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Para rematar, unha consideración arqueotoponímica de Dolores González de la Peña no seu estupendo blogue "arqueotoponimia", que reflexiona sobre o topónimo "carallo" aplicado a esta pedrafita:</span></p><br /><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">"El menhir conocido como Pedra do Carallo, situado en Santa Locaia de Arteixo, es un clarísimo ejemplo gráfico de que la denominación anatómica que reciben los genitales masculinos, carallo y testículos, se ha tomado del campo semántico del megalitismo, en concreto de los dos términos que designan los elementos que forman el hito demarcatorio, el <i>quadrum</i> y sus <i>testis</i>, en virtud de un símil formal. Por lo que no resulta desencaminada la hipótesis tradicional que considera que este tipo de megalitos fueron considerados símbolos fálicos".</span></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><span style="font-family: helvetica;"><br />Saúde e sorte.<br /><br />En Sigrás, no post-nadal de 2024.</span></div><div><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div><b style="font-family: helvetica;"><span style="color: red;">https://arqueotoponimia.blogspot.com/search?q=Marco+da+Anta</span></b><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><br /></div>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-56035517618696444752023-12-27T11:09:00.000-08:002024-02-03T14:29:16.704-08:00PEDRAFITA-MENHIR DO CAROLIÑO. Monte Xalo, Santo André de Meirama (Cerceda)<span style="font-family: helvetica;"><blockquote><span style="font-size: large;"><b><span style="color: red;">PEDRAFITA-MENHIR DO CAROLIÑO. Monte Xalo</span></b><br /><br /><b><span style="color: red;">"As pedras mais grandes non poden quedar ben asentadas sin contar coas mais pequenas". Platón<br /><br />"Nunca chegas á verdade total, nin estás nunca totalmente lonxe dela". Aristóteles</span></b></span></blockquote></span><div><span style="font-size: medium;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span><span style="font-family: helvetica;"><div style="text-align: justify;">O mesmo arrepiante día 7 de novembro (ver entrada da Anta-dolmen de Pedra Embarrada), o mesmo día no que os lóstregos amenazaban cun segundo Diluvio, ese mesmo día (xoves), no que o ceo semellaba caer nas nosas cabezas, ese día (o mesmo) no que as inclemencias metereolóxicas nos animaban a seguir camiñando, subindo costas, saltando montes, sempre cantando... Pois ben, ese mesmo día chegamos a Meirama e, ben equipados co XPS, procedimos do seguinte xeito: deixamos o automóbil no comenzo dunha corredoira extremadamente costaneira, chea de fochancas e regos que semellaban a fervenza do Ézaro, e contemplamos asustados a amenazante costa, pola que pouco logo casi deixamos os pulmóns, as pernas e as almas. A costa metía medo.</div></span></span><p style="text-align: justify;"><span style="background-color: white; color: #333333;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhOCw9JzIwE1SMkfqFtMay7d8r2i7C1VH96L9lW91jIuyyY2fc3JnjksIlxKlnA1DjI5-aeMOksUPKLVKQAaYyoGidjQ7w__IhhS82L3vbY4Enuu1RIQuno4N2ausYPLTbwEblq5qF7HMyzWP9ZJmAsMy6yD1Q6d2WaM6Q5oEiE7qxs31RfwcKd7EmSGdK/s1835/Sara%20Camba%20Moris%20CECEBRE946.tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1087" data-original-width="1835" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhOCw9JzIwE1SMkfqFtMay7d8r2i7C1VH96L9lW91jIuyyY2fc3JnjksIlxKlnA1DjI5-aeMOksUPKLVKQAaYyoGidjQ7w__IhhS82L3vbY4Enuu1RIQuno4N2ausYPLTbwEblq5qF7HMyzWP9ZJmAsMy6yD1Q6d2WaM6Q5oEiE7qxs31RfwcKd7EmSGdK/w400-h239/Sara%20Camba%20Moris%20CECEBRE946.tif" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;">Debuxo de Moncho Boga, 2023</span></b></td></tr></tbody></table><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Pero seguimos adiante, con ánimos renovados, con osadía, grazas ao espectacular día que gustaba de animarnos coas encarnizadas ráfagas de vento, coa choiva que nos perseguía virulenta para envolvernos, liarnos e vapulearnos: chuzos de punta caían do ceo. Nesas estupendas condicións, chegamos. Unha milagre eso do XPS e tamén eso do goretex...</span></div><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Desde a parroquia de Santiago de Sigrás, na que vivo, na que nacín e na que estiven a cumplir con rigor todos os ritos de paso, tanto os que son como os que non (bautizo, comuñón, voda, divorcio, monaguillo, fútbol, escola nacional, comisión de festas, asociación de veciños, fillos...) vexo, desde sempre e supoño que para sempre, a poderosa mole do Monte Xalo: a silueta do bispo tumbado e o cráter inexistente da dereita, que debuxan unha liña inquebrantable dentro do meu imaxinario particular. Trátase dunha fotografía irrepetible, simbólica, máxica e, por iso, absolutamente real. Desde a adolescencia temén era un lugar ao que ir, ao que sempre se volta, no que estar, no que ser: primeiro en bicicleta, algunhas veces en moto, logo en automóbil, pero nunca andando. Un lugar sorprendente no que pasabamos longas tardes estivais, primaverais, outonais e incluso invernais, onde iamos a ver a neve, onde apañabamos cogumelos co meu inesquecible irmán, onde pasamos algunha noite de festa. Un mundo onde case sempre vai frio...</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyomlfeX5jEK964mELwLBLgMTItjqkKWWH7YewlTikczI6sr8TVqGmDeZnIEJL3ZdT7Eyp-lFld132KJucnnRgOz4OBm1WTpbQZUXUcZ3IH0t0DCFfGrDnN1VYIuMp8RXjZg43k0dwT6eFXsoMZt4-7clhkq3NJlYhnEdZ6BLuLVA7qpkVJHBxyw1Z0ADW/s4032/20231207_123550.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyomlfeX5jEK964mELwLBLgMTItjqkKWWH7YewlTikczI6sr8TVqGmDeZnIEJL3ZdT7Eyp-lFld132KJucnnRgOz4OBm1WTpbQZUXUcZ3IH0t0DCFfGrDnN1VYIuMp8RXjZg43k0dwT6eFXsoMZt4-7clhkq3NJlYhnEdZ6BLuLVA7qpkVJHBxyw1Z0ADW/w400-h300/20231207_123550.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b>Fotografía de Moncho Boga, novembro de 2023</b></span></td></tr></tbody></table><p></p><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;">Desde este extremo do Val de Veiga, onde o río do Gaiteiro (Valiñas) pasa a engrosar o canle do río Mero; desde estas antigas terras, País de Nendos (bosque sagrado), o Monte Xalo estivo e estará sempre voluminoso e impertérrito, altivo, orgulloso, inefable, formando parte das nosas vidas, como un pétreo xigante silencioso, como unha fronteira do mais alá...</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">O Monte Xalo é, sen dúbida, unha montaña máxica, sagrada, repleta de lendas, de pedras que falan, de pedras sanadoras, de pedras mouras, de pedras adiviñadoras, pedras mouchas, pedras cantadoras, pedras galleiras. Aquí nacen os ríos Anllóns e Valiñas, aquí albiscamos valores ecolóxicos, arqueolóxicos, etnográficos; evidencias de torres altomedievais, gravuras rupestres e restos megalíticos. </span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiW1OW-982HweJYWsEOuJPG3c-JIYJU4ValYAHTaDtI6Qn5irvA8p9ZSQeZf3IUXwNETZqI5pCCYnC5RQbsN30eK6sXY1pm1lkCGBxF-4Uu0tVwoov3B_4EuiY8gbY9wFIByTbJClifvrkybP7J8_dsUlz2JVGQ7dPlO8iLmuz8L60cOKz5eQHgqgE5mFwc/s4032/20231207_123625.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="299" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiW1OW-982HweJYWsEOuJPG3c-JIYJU4ValYAHTaDtI6Qn5irvA8p9ZSQeZf3IUXwNETZqI5pCCYnC5RQbsN30eK6sXY1pm1lkCGBxF-4Uu0tVwoov3B_4EuiY8gbY9wFIByTbJClifvrkybP7J8_dsUlz2JVGQ7dPlO8iLmuz8L60cOKz5eQHgqgE5mFwc/w400-h299/20231207_123625.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;">Fotografía de Moncho Boga, novembro de 2023</span></b></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">As terras altas do Monte Xalo son, desde tempos pretéritos, montes veciñais ou de man común, e os comuneiros están hoxe empeñados en salvagardar os seus valores ecolóxicos, histórico-arqueolóxicos e etnográficos. Hai, ademais, extraordinarios, incansables e teimudos persoeiros como Lois Vilar Hermida, Manuel Ruibal e David Chas entroutros, que realizan continuos descubrimentos e poñen en valor sen descanso este antigo monte. Efectivamente, cada pedra, cada manancial, cada leira ou braña teñen o seu nome; e tamén falan si se sabe escoitar. Aí van uns cantos alcumes: As Picudas, a Pedra do Vello, a Pedra do Sombreiro, a Pedra dos Corvos, a Igrexa dos Mouros, a Porta do Inferno, a Pedra do Rastro, a Pedra Gallada, a Pedra do Tesouro, a Pedra da Cadea de Ouro, a Fonte das Meigas, o Castelo de Veiga, a Pena Mazagacha, etc, etc, etc.</span></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Pois ben, nunha penechaira no extremo deste sorprendente paraxe, na parroquia de Santo André de Meirama (Concello de Cerceda), nunha planicie pouco antes do cambio de vertente, que vai caendo case a chumbo cara ao Val das Encrobas e desde onde podemos otear a lagoa artificial resultante do remate da mina de lignitos, no Monte Caroliño, lindeiro coa parroquia de San Román das Encrobas atópase, escondido entre milenarios penedos cheos das cicatrices dos canteiros, acostada no límite dun eucaliptal, a Pedrafita do Caroliño: tumbada, amosando as súas feridas, pero acompañada doutro pequeno esteo que parece abrazala, sostela pola base, agarimosa.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"> </span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkUB6c6pBDUUDs8Cltp7on9UQLA47fed98GffB6FyjbBBot2DHmyYuOqdKjyet02-RVgMBhHxe-X4fCvcOI4oxbfIA_zVGihh4_B8WbZuPjV7KiZsiZYUCtF38tcAeksR5rnJTtairbxDiVp0sMBjmbXKGICibASCYboBy_X9DKH7zdLYAdiN7L1E0g5w4/s4032/20231207_123732.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkUB6c6pBDUUDs8Cltp7on9UQLA47fed98GffB6FyjbBBot2DHmyYuOqdKjyet02-RVgMBhHxe-X4fCvcOI4oxbfIA_zVGihh4_B8WbZuPjV7KiZsiZYUCtF38tcAeksR5rnJTtairbxDiVp0sMBjmbXKGICibASCYboBy_X9DKH7zdLYAdiN7L1E0g5w4/w400-h301/20231207_123732.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span><br /><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;">Fotografía de Moncho Boga, novembro de 2023</span></b></span></td></tr></tbody></table><span style="font-size: medium;"><br /><div style="text-align: justify;"> <span style="font-family: helvetica;"> A</span><span><span style="font-family: helvetica;"> espléndida Pedrafita do Caroliño describe sección cadrangular amosando catro caras pero coas arestas moi redondeadas: a sensación é a dun poderoso cilindro que vai diminuindo paulatinamente ata a croa para debuxar unha clara imaxe fusiforme. Chega a unha lonxitude duns 4 metros (cm. arriba, cm. abaixo) e a anchura máxima das tres caras á vista non excede os 50 centímetros. Finalmente estreitase pouco a pouco, aínda que a parte central da cara da fronte vaise abombando suavemente para, a continuación, ir diminuindo ata chegar a unha especie de escotadura, onde se marca o inicio da parte mais esbelta e estreita, que mide uns 30 centímetros de ancho. O que considero lle outorga carácter megalítico a esta poderosa mole é talvez unha xeira de ringleiras ou acanaladuras que adornan unha das caras á vista: están feitas a xeito de sucos en diagonal na parte mais cercana á croa e dúas mais paralelas que cubren case toda a superficie, colocadas regularmente. Sen facer un rastrexo en profundidade, probablemente hai entre 6 e 10 ringleiras.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS8sy5v6kCSBfQSHo0k46O3-7qwEt4XLGv5xki1MXjeB3135h4CEqjds2bGFp_Nny_fFG9cOAZH9u_wWgd-rYLK_2wC_W6KBYN8P5LRPZwWeQ2_yrsM0xm2T95JuoCf3T6FZeLfOviAOQxAALcdKtqmVvco3FsVZWmTv_SBnums-e80NSPImPvejLJNhjE/s4032/20231207_123609.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS8sy5v6kCSBfQSHo0k46O3-7qwEt4XLGv5xki1MXjeB3135h4CEqjds2bGFp_Nny_fFG9cOAZH9u_wWgd-rYLK_2wC_W6KBYN8P5LRPZwWeQ2_yrsM0xm2T95JuoCf3T6FZeLfOviAOQxAALcdKtqmVvco3FsVZWmTv_SBnums-e80NSPImPvejLJNhjE/w400-h300/20231207_123609.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #e69138; font-family: helvetica;"><b><br />Fotografía de Moncho Boga, novembro de 2023</b></span></td></tr></tbody></table><br /><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Todas as caras aparecen ben puidas, traballadas, regularizadas, cun aspecto que pode recordar a algún dos ídolos atopados en varios dolmenes galegos, coa escotadura na parte superior: moitos foron considerados como representación do "glande" amosando un nítido aspecto fálico. O significado simbólico inmediantamente aboca a un vencellamento coa fecundidade.</span></div></span><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Aínda que en Galicia os especialistas consideraron tradicionalmente que as cazoliñas ou coviñas constituían o único criterio para fundamentar a adscrición crono-cultural das pedrafitas a épocas prehistóricas, desde aquí mantemos que a existencia de cazoliñas non pode ser o único criterio para a devandita adscrición. Maila que na pedrafita do Caroliño as coviñas non se albiscan á vista, consideramos que as acanaladuras, de clara e distinta factura artificial, constitúen un motivo de poderosa suficiencia, definitivo si acaso, para incorporala ao <i>corpus</i> cada vez mais extenso das pedrafitas galegas. Con todo, mais abaixo aportarei outros argumentos para soster esta hipótese.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"> </span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8XlNOVNYhhNHTrN9xUEk5kQm-ezIytJbFLFBZPPQoRfACt4mSWHz-JzZDRaCJlsGs0-KFjhDff3PNyqqv-XEZ4H7TKhedkV0wk1vTF_wYSQiJxlpn6AuUKmskDxe78MnMcQypGK5FHaOYC30tgy8jzCWufRaDNzfOAq8U4kqRM3qP2iemv8EzGzzoDKgq/s4032/20231207_124153.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8XlNOVNYhhNHTrN9xUEk5kQm-ezIytJbFLFBZPPQoRfACt4mSWHz-JzZDRaCJlsGs0-KFjhDff3PNyqqv-XEZ4H7TKhedkV0wk1vTF_wYSQiJxlpn6AuUKmskDxe78MnMcQypGK5FHaOYC30tgy8jzCWufRaDNzfOAq8U4kqRM3qP2iemv8EzGzzoDKgq/w400-h300/20231207_124153.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><br />Fotografía de Moncho Boga, novembro de 2023. Fidel Méndez detrás.</span></b></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></span></p><p style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><span style="font-size: medium;">Apoiada no que seguramente é a base do Caroliño aparece outro esteo que mide ao redor dun metro e medio de lonxitude. Trátase dunha pedra moito mais tosca pero que semella de factura artificial: mide 65 cms de ancho na base, 60 na parte media e 33 na parte final ou croa. A simple vista non amosa gravura algunha pero, a pesar diso, non desgoto a posibilidade de que se trate doutra pedrafita, tendo en conta o contexto. Exemplos de pedrafitas xuntas, colocadas unha preto da outra, hai documentadas dúas en Galicia: a Pedrafita de Cristal (parece ser que á súa beira había unha outra pequena pedrafita) e a documentada por Antonio de la Peña González no século XIX quen daba conta de dúas pedrafitas situadas no camiño de peregrinación a Pastoriza e que posteriormente foron destruidas por unha canteira.</span><span style="font-size: large;"> </span></span></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Como estaba a expor antes, a existencia de cazoliñas non pode ser o único criterio para decidir a adscrición dunha pedrafita ao neolítico: é necesario ter en conta toda outra xeira de criterios e/ou regularidades a saber, a orografía, a toponimia, a etnografía, as rutas de tránsito, o contexto tumular, a existencia de gravuras e a forma. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZQvzidBSovhDM9rSNX372mwWyJljNB0abj1HPkenUKaOxczXDQsjunCNidgY1Vqf90Yb7WNTRfevU3eCdwI0HS8a1GWJV_woXAueF03d20RVDWmnnSuUGEXQLU7sqELBFEierF49ixkwBm3LBb3MQXyXNCAx85RKskF-6WuGhylApNWlwc7vzHqvWkHfg/s4032/20231207_123752.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZQvzidBSovhDM9rSNX372mwWyJljNB0abj1HPkenUKaOxczXDQsjunCNidgY1Vqf90Yb7WNTRfevU3eCdwI0HS8a1GWJV_woXAueF03d20RVDWmnnSuUGEXQLU7sqELBFEierF49ixkwBm3LBb3MQXyXNCAx85RKskF-6WuGhylApNWlwc7vzHqvWkHfg/w400-h300/20231207_123752.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;">Fotografía de Moncho Boga, novembro de 2023</span></b></td></tr></tbody></table><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span><p></p><p style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Efectivamente, a Pedrafita do Caroliño atópase, como estaba a dicir antes, nunha suave penechaira, á beira de rutas de tránsito primitivas, moi preto dunha necrópole megalítica, ten un aspecto xeral eminentemente fálico e é probable que tivese unha función liminar. Abundando neste eido, a presenza na área inmediata de varias mámoas, de marcos de término (pedra Campaíña) e de petroglifos delimitadores (podomorfo, cazoliña e cruces -ver o enlace co blogue arqueotoponimia) son sinais indiscutibles que nos levan a considerar a adscrición do Caroliño a época megalítica. E dicir, a existencia do lindeiro, como delimitador espacial neses emprazamentos, nos que as pautas son semellantes e coincidentes cos dos túmulos, sendo aínda hoxe en día límites parroquiais, son e deben ser criterios que poden e deben axudar a imaxinar a súa antigüidade, a súa adscrición, así como a entender un pouco mais un mundo, unha época que xa non é e que xamais voltará a ser.</span></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKWAOvskfUkS2ZXvz938IAvREZl8YkJPVuKCT7FvLpZNb49ojEDuAKRu-4eWCqHWp192FVMWJUIOtVNecTGv2yVb3zCcHJkvTZZENThTVO1RKbcF4Nh0Xk7v0G5Ima1rGaPVw_sTTqClxRBQJQTRYHhbAAj52GePxw_3sjDZ8LRH-LdOoMCAiIv2qXYCLP/s4032/20231207_123915.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKWAOvskfUkS2ZXvz938IAvREZl8YkJPVuKCT7FvLpZNb49ojEDuAKRu-4eWCqHWp192FVMWJUIOtVNecTGv2yVb3zCcHJkvTZZENThTVO1RKbcF4Nh0Xk7v0G5Ima1rGaPVw_sTTqClxRBQJQTRYHhbAAj52GePxw_3sjDZ8LRH-LdOoMCAiIv2qXYCLP/w400-h300/20231207_123915.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;">Fotografía de Moncho Boga, novembro de 2023</span></b></td></tr></tbody></table><br /><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Para rematar, seguindo as inesperadas e fecundas contribucións de Dolores González de la Peña, no seu blogue arqueotoponimia, vou a incorporar unha análise moi atractiva e produtiva. Considera que esta zona do Monte Caroliño atópase rodeada dun complexo toponímico que abonda na devandita adscrición crono-cultural: as Brañas do Torreiro, o Rego das Lamas Maiores, o Coto das Arcas, as Pedras Campaíñas e a Pena Negra. Ademais, sostén que a base etimolóxica de "caroliño" procede do latino "quadram" que ven a nomear un marco, unha pedrafita ou menhir, "por estar o esteo traballado nas súas catro caras". Por iso conclúe que a pedrafita que nos ocupa non só é megalítica senon que probablemente motivou o orónimo para referirse ao pequeno outeiro no que se empraza (Monte Caroliño).</span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Para finalizar, unha consideración, un pensamento moitas veces repetido: as pedrafitas, noutrora sistemáticamente esquecidas, xa entraron con personalidade propia a formar parte insoslaiable das variadas manifestacións do megalitismo galego. Neste senso a Pedrafita do Caroliño ben a supoñer un paso cualitativo de extraordinaria importancia no conxunto das nosas pedrafitas.</span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">A pedrafita-menhir do Caroliño foi descuberta por Manuel Ruibal.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Saúde!!!</span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">En Sigrás, no Nadal de 2023.</span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #cc0000; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>Para saber bastante mais:</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>https://arqueotoponimia.blogspot.com/search?q=O+Caroli%C3%B1o</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>Victoria Villoch Vázquez: "Un nuevo Menhir en Cristal". Rev. Gallaecia 1998.</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>Ramón Boga Moscoso: "Dolmenes de Galicia". Ed. Baía, 1996.</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>Alberte Alonso Fernández: "O uso das pedrafitas no Neolítico galego. Estudo das Pedrafitas de Observación Astronómica e das Pedrafitas Fálicas". Monografías da Sociedade Antropolóxica Galega, Nº 1. SAGA 2014.</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>Marcos Martinón Torres: "Los megalitos de término. Crónica del valor territorial de los munumentos megalíticos a partir de las fuentes escritas". Trabajos de Prehistoria, 2010.</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>https://catalogaciondepedrafitasdegalicia.blogspot.com/</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>https://www.barciaxalo.gal/2023/08/blog-post_8.html</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>COORDENADAS</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><b>43.2152013,-8.436104,17</b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><br /></div><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p></div>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-45907938417512523742023-12-18T07:26:00.000-08:002024-02-19T02:28:48.530-08:00ANTA-DOLMEN DA PEDRA EMBARRADA. Santa María de Ferreira, Coristanco<p><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><span style="color: red;">ANTA-DOLMEN DA PEDRA EMBARRADA. Coristanco</span></span></b></p><p><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><span><br /></span></span></b></p><p><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><span> "Y en el sendero boscoso que seguían, Adamsberg escuchaba al feliz guardaespaldas repe</span><span>tir en voz baja:</span></span></b></p><p><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><span> -Hay que ver lo que da de sí un dolmen."</span><br /></span></b></p><p><span><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;">FRED VARGAS: "Sobre la losa". Ed. Siruela, 2023</span></b></span></p><p><span><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><br /></span></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Cantas veces non oiría eu a mesma afirmación que a do gardaespaldas de Adamsberg, ou outras moitas semellantes; cantas veces oín que eso non son mais que pedras mal amañadas; cantas veces me dixeron que eso son "catro pedras"; cantas veces escoitei esas palabras, pero nun senso pexorativo e de incomprensión... E non obstante, cantas veces me dixeron "moito dan de sí esas pedras!". </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglCWjC4eSc6wE5hOQzbPFPE2lF_mQG62s8Z4YxhTYp1gwRPmyfEUBBvTq56c5BFgYXlMYTZIuhVoR0JBgRrw_T-RjTlhLXXGxND-HPnJsGp0QHGrH7-neusLlLIW_MjxXhW-MxHTWHl5CvzrcUEaUvC7_TElMJhymfP_flIGFbSG7xa3CmN5-Ice-gIRJx/s1855/D%C3%B3lmen%20de%20Cabaleiros924.tif" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="1344" data-original-width="1855" height="289" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglCWjC4eSc6wE5hOQzbPFPE2lF_mQG62s8Z4YxhTYp1gwRPmyfEUBBvTq56c5BFgYXlMYTZIuhVoR0JBgRrw_T-RjTlhLXXGxND-HPnJsGp0QHGrH7-neusLlLIW_MjxXhW-MxHTWHl5CvzrcUEaUvC7_TElMJhymfP_flIGFbSG7xa3CmN5-Ice-gIRJx/w400-h289/D%C3%B3lmen%20de%20Cabaleiros924.tif" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="font-family: helvetica;"><br /><span style="color: #e69138;">Debuxo de Moncho Boga, novembro de 2023<br /><br /></span></span></b></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A anta da Pedra Embarrada (estas para min unhas novas "catro pedras") atópase na espesura do bosque entre floresta varia, nunha fraga que mestura eucaliptos, pinos e carballos..., despois de deixar atrás unha estrada asfaltada e unha fermosa corredoira, chea de pozas e carreiros laterais para evitar a inevitable lama que incide no camiñar de xeito inoportuno: nun día precioso con choiva a esgalla, no que te acordas dos innumerables nomes que ten a choiva en Galicia, na que o vento e as treboadas nos acompañaron durante case todo o día, chegamos a este recóndito lugar naquel fermoso día, chuvioso e frío, intempestivo. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Alí estabamos pois, Fidel e mais eu, un precioso xoves de inverno que facía honra ao nome da estación e ao do dolmen; día estupendo, en fin, que non fixo mais que animarnos a proseguir coa excursión megalítica, coa incursión onde iamos escudriñar o mais profundo da alma galega, a esencia do que somos, a fonda raigame que pode dilucidar as grandes preguntas da existencia, a esencia, a sustancia, o que é e non pode non ser... No misterioso silencio desas sabias pedras atópase, terco e inexcrutable, o sentido da vida, da nosa vida. E si non é así, polo menos estamos diante dunhas extraordinarias e asombrosas pegadas da nosa historia, que non é pouco.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAHhGA1gs9196vcnMiVotLUU1hIadSPipYWGufhO-tY25dU7UJb4NKdohrnDo71rL5OHPMyOG2SO5_v3yp3zXPW27g0m_h-DvkPouyWgUCb9CvFxFWo8MhXDSVow7NvUJnM6KzTAHJ2u0EKACb-7gWhCPW-zGvbvNqnSuGFckgwsOnF6awooD7QfNKES7B/s4032/20231207_172800.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAHhGA1gs9196vcnMiVotLUU1hIadSPipYWGufhO-tY25dU7UJb4NKdohrnDo71rL5OHPMyOG2SO5_v3yp3zXPW27g0m_h-DvkPouyWgUCb9CvFxFWo8MhXDSVow7NvUJnM6KzTAHJ2u0EKACb-7gWhCPW-zGvbvNqnSuGFckgwsOnF6awooD7QfNKES7B/w400-h301/20231207_172800.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="font-family: helvetica;"><br /><span style="color: #e69138;">Foto Moncho Boga, novembro 2023</span><br /><br /></span></b></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Alí, como dicía antes, no medio da espesura, acodillada nun muro de mampostería que fai de separación entre dúas parcelas, contemplamos este para min inédito espécimen do megalitismo galego. O lugar de asento-ubicación é unha penechaira, e forma parte dunha necrópole que consta de once mámoas, denominada Necrópole de Chan das Embarradas. Desas once mámoas, catro danse por desaparecidas e, do resto, a que se sinala co número 1, parece ser que está a conservar dous esteos da cámara. E, a uns 20 ou 30 metros da Pedra Embarrada, oculta entre a mesma arboreda, podemos vislumbrar a estrutura hemiesférica doutra mámoa que non está a conservar ningún esteo á vista.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik51FzWkl3MtXNQP7vBnRMmVqrkIrbhN7wH2iFMtK4YnNNlaffmjM-6LBBsiGnPQxsFhWd5Z5dPH8GuMkUpebOkYrMbm8VXDcqTprNimHthdk_KNulj6OMSeuG_IFnBs0uHu-fOI5r50CALqhLlihUvIhOmOp_eFGHvh1DHTVS3j6jCXO4ZGeTdCRj0Klc/s4032/20231207_172628.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEik51FzWkl3MtXNQP7vBnRMmVqrkIrbhN7wH2iFMtK4YnNNlaffmjM-6LBBsiGnPQxsFhWd5Z5dPH8GuMkUpebOkYrMbm8VXDcqTprNimHthdk_KNulj6OMSeuG_IFnBs0uHu-fOI5r50CALqhLlihUvIhOmOp_eFGHvh1DHTVS3j6jCXO4ZGeTdCRj0Klc/w400-h301/20231207_172628.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><br /><b><span style="color: #e69138;">Foto Moncho Boga, novembro de 2023</span></b></span></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Parte da estrutura arquitectónica atópase inserida no muro de separación entre as dúas fincas: sabia e intelixente maneira de aproveitar os esteos sen o esforzo de esnaquizalos ou de movelos do sitio, en apariencia. Antes de continuar apetéceme indicar que o lugar de emprazamento é o límite entre os lugares de Bieites de Abaixo e Figueiras, un significativo topónimo este último no eido megalítico.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Pola súa situación en Terra de Bergantiños e pola singularidade das gravuras que está a conservar, así como pola aparente boa conservación da cámara, decidiuse que este espléndido exemplar dolménico debería ser catalogado como Ben de Interese Cultural. Sendo así as cousas, o 21 de xaneiro de 2021 a Dirección Xeral de Patrimonio Cultural autorizou ao Concello de Coristanco a realizar a prospección e delimitación dos elementos patrimoniais do Chao da Embarrada, de xeito que o dolmen da Pedra Embarrada constituiu a mámoa número 11 que se identifica na necrópole do mesmo nome otorgándoselle o código GA15029076.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_DU9_a0XmUYCRf1i_u8NRC7amwAGc-v-sCg7kolYK-I41ehaaQ5XoiHrI_5g6e_aRyXjEJMR4EmghbYnfrdgpQUIfqgYU5IpShLeYw6s1UyNdVV449kL2Ndnj-BLjiz1mj1QvIRbjTrapQwjyNwrsN8a7eEzEiyEy7NwW-CqlIBbOOCwL08Aje0vXBS11/s4032/20231207_172811.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_DU9_a0XmUYCRf1i_u8NRC7amwAGc-v-sCg7kolYK-I41ehaaQ5XoiHrI_5g6e_aRyXjEJMR4EmghbYnfrdgpQUIfqgYU5IpShLeYw6s1UyNdVV449kL2Ndnj-BLjiz1mj1QvIRbjTrapQwjyNwrsN8a7eEzEiyEy7NwW-CqlIBbOOCwL08Aje0vXBS11/w400-h300/20231207_172811.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><br /><span><b><span><span style="color: #e69138;">Foto Moncho Boga, novembro de 2023</span><br /></span></b><br /><br /></span></span></td></tr></tbody></table><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"></blockquote><span style="font-family: helvetica; text-align: justify;"><div style="text-align: justify;">As conclusións derivadas da prospección e delimitación son as seguintes, moi resumidas: a anta está a contar coas características habituais da arte prehistórica e amosa motivos equiparables aos que se localizan noutros megálitos do NO e, por todo eso, conta cos requisitos legais fixados pola Lei do Patrimonio Cultural de Galicia para ser declarado BIC. Deste xeito esta tan inopinada como inesperada anta megalítica está xa inscrita no Rexisto de Bens de Interese Cultural con nome de Dolmen da Pedra Embarrada.</div></span><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Hoxe en día, cando semella que van por bo camiño os traballos para por en marcha o Parque do Megalitismo da Costa da Morte (do que formará parte esta anta), a última nova aparecida en La Voz de Galicia, en outubro de 2023, informaba da colaboura entre o Concello de Coristanco e a Deputación de A Coruña coa intención de talar os eucaliptos da contorna da anta así como a sinalización para facilitar o acceso dos visitantes. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXfzRAtFP8Pc0gPejFj2MGU8WHJJ_pgjSxl7SHuns8IBtG7B62S0DBBlIXZXMihopdDWhoLkXbX9qAYWO1BY86EV-l30hc4W5HmXsFsdOiPhAn-0slAmUe6k4XNUx-bLVv2TBE7F9gsk94jWdaAdkxLD5wi_kQ7s9TuFfGobNQQ3D4TrB6E9QInKcwPjfe/s4032/20231207_172704.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="299" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXfzRAtFP8Pc0gPejFj2MGU8WHJJ_pgjSxl7SHuns8IBtG7B62S0DBBlIXZXMihopdDWhoLkXbX9qAYWO1BY86EV-l30hc4W5HmXsFsdOiPhAn-0slAmUe6k4XNUx-bLVv2TBE7F9gsk94jWdaAdkxLD5wi_kQ7s9TuFfGobNQQ3D4TrB6E9QInKcwPjfe/w400-h299/20231207_172704.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><br /><b><span><span style="color: #e69138;">Foto Moncho Boga, novembro de 2023</span><br /><br /></span></b></span></td></tr></tbody></table><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A Anta-dolmen da Pedra Embarrada insírese nunha mámoa en apariencia de tipo medio e describe unha planta poligonal con corredor de entrada desenvolvido e orientado ao sueste, diferenciado tanto na planta como probablemente no alzado, como adoita ser habitual. O conxunto atópase bastante alterado e conserva sete chantos (poderían ser oito) así como a pedra cobertora desprazada enriba dos chantos e partida pola metade. A lonxitude máxima da cámara en planta acada no eixo N-S os 3,60 metros. A medida total, engadindo a cámara e o corredor, non sobrepasa os 6 metros.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Aínda que, como dicía mais enriba, o conxunto está bastante alterado debido a agresións antigas e á acción antrópica e forestal, non amosa, sen embargo, unha situación de extrema gravidade ou precariedade que afecte á súa estabilidade, a curto prazo. O estado de conservación considérase que, dadas as circunstancias, é bastante aceptable, non diferente ao de moreas de cámaras galegas en semellantes condicións. Polo tanto, si dixera que está en pésimas condicións, tampouco me equivocaría moito.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbf9hrOFTON4iJ8eVin5_S4AY2-a3s4GMZhllh6x9HEf7076uxfu6QvGIdMcAn25gvFOJd7alrCRszDdNg4o_GxFJGBhoDBbMnGoUQpPc9PGGunla2bUDKTE60eKENlBluVeDs9k_wjXGnNlGznBu3MfZPPXvZLNQhopglqCk24MfaWkoRm3_l0y_dHq/s4032/20231207_173155.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbf9hrOFTON4iJ8eVin5_S4AY2-a3s4GMZhllh6x9HEf7076uxfu6QvGIdMcAn25gvFOJd7alrCRszDdNg4o_GxFJGBhoDBbMnGoUQpPc9PGGunla2bUDKTE60eKENlBluVeDs9k_wjXGnNlGznBu3MfZPPXvZLNQhopglqCk24MfaWkoRmCQ3_l0y_dHq/w400-h301/20231207_173155.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><span><br /></span><b><span><span style="color: #e69138;">Foto Moncho Boga, novembro de 2023. Fidel Méndez ao fondo.</span><br /><br /></span></b></span></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Se cadra o que fai que este exemplar dolménico se poda individualizar é a conservación, nun dos esteos da cámara (o que talvez sexa a pedra cabeceira), de diversas gravuras prehistóricas. Esta lousa amosa unha composición completamente diferente á do resto dos chantos: as demais lousas son de esquisto; estoutra é de cor negra tipo gneis e aparece, na cara interna, toda ela gravada cunha xeira de motivos de non doada interpretación, por non dicir que imposible. Durante os traballos prospectivo-delimitadores constatouse que estes debuxos só se puideron gravar antes da colocación dos esteos, posto que están parcialmente ocultos pola lousa contigua, o que reforza o seu carácter ou adscrición ao neolítico. Ou doutro xeito, son contemporáneas á construcción do megálito. O esteo atópase fondamente enterrado e está esnaquizado pola parte superior.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijrpzQPlCuG8cE0mpjJDH3XDuWLqdzgMYC7LoKONw1dWj4O5DSYGIzwXxKmXB7Pyo1rvuQ7pfBiVsQT2nMvlTyZv9BDDFkHZhufuO3u2ZRX19_r9gSp4EgXr1mmewVujtrP3c7SOxl5F7sv43IONMI2g0_cq3T2pFHYQu1q7dvKfkD5WsebbPTskPq9w0c/s2048/IMG-20231207-WA0005.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="946" data-original-width="2048" height="185" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijrpzQPlCuG8cE0mpjJDH3XDuWLqdzgMYC7LoKONw1dWj4O5DSYGIzwXxKmXB7Pyo1rvuQ7pfBiVsQT2nMvlTyZv9BDDFkHZhufuO3u2ZRX19_r9gSp4EgXr1mmewVujtrP3c7SOxl5F7sv43IONMI2g0_cq3T2pFHYQu1q7dvKfkD5WsebbPTskPq9w0c/w400-h185/IMG-20231207-WA0005.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><br /><b><span><span style="color: #e69138;">Foto de Fidel Méndez, novembro de 2023</span><br /><br /></span></b></span></td></tr></tbody></table><p></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">As gravuras documentadas na cara interna desa lousa ocupan unha boa superficie da zona intermedia. Segundo a descrición formal, as gravuras están feitas a base de sucos de entre 2 e 3 cms de lonxitude e de entre 1 a 2 cms de profundidade. Aparecen motivos con forma de "U", o que parece indicar que se realizaron por abrasión, sen empregar material metálico algún. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4EsXv17hpQIn0uyX6wKk7VchIbiW5Cry_N9sLWojJoh6ZHqW01ozgDiOfDzQ0FOJ7eE7LmND0K1KyDOuWodXSm7Mx69phLaKRMHP8CqwKkjDrksJU5_wjkX1iWFVR2Y-e1ZVS33WzIDEQNhzntvcN-OHlHgyQwRo1169hUjjpoMveWnVOgci0rSXbomB8/s768/Gravuras%20Pedra%20Embarrada.webp" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" data-original-height="432" data-original-width="768" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4EsXv17hpQIn0uyX6wKk7VchIbiW5Cry_N9sLWojJoh6ZHqW01ozgDiOfDzQ0FOJ7eE7LmND0K1KyDOuWodXSm7Mx69phLaKRMHP8CqwKkjDrksJU5_wjkX1iWFVR2Y-e1ZVS33WzIDEQNhzntvcN-OHlHgyQwRo1169hUjjpoMveWnVOgci0rSXbomB8/w400-h225/Gravuras%20Pedra%20Embarrada.webp" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><br /><b><span style="color: #e69138;">Foto Colectivo A Rula. La Voz de Galicia</span></b></span></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">No conxunto destacan tres elementos abstractos subrectangulares e dous triangulos que hipotéticamente poderían representar figuras humanas, dun esquematismo extremo (tan extremo que ben poderían ser considerados simples triángulos). Estes motivos, posibles e moi hipotéticos antropomorfos, non teñen paralelo algún na arte megalítica occidental. En canto aos demais, son semellantes aos de Casa dos Mouros ou Dombate. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Pois si, amigos megaliteiros, hai que ver o que da de sí un dolmen!</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">En Sigrás, decembro de 2023.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Saúde!</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>PARA SABER MAIS:</b></span></p><br /><span style="font-family: helvetica;"><b><span style="color: #783f04;">DOG 44 do 4/03/2022<br /><br /><br />https://www.lavozdegalicia.es/noticia/carballo/coristanco/2022/03/04/xunta-incluye-dolmen-pedra-embarrada-catalogo-bic/00031646392875236711843.h<br /><br /><br />https://www.europapress.es/galicia/noticia-xunta-declara-bien-interes-cultural-dolmen-pedra-embarrada-coristanco-categoria-bien-inmueble-2022030411115<br /><br /><br />https://elpais.com/espana/galicia/2023-02-15/al-rescate-del-patrimonio-megalitico-galicia-expropia-fincas-privadas-con-dolmenes-y-menhires.html<br /><br /><br />https://www.lavozdegalicia.es/noticia/carballo/2021/04/15/dolmen-coristanques-chan-das-embarradas-grabados-dombate/0003_202104C15C3991.htm<br /><br /><br />https://www.quepasanacosta.gal/articulo/coristanco/coristanco-sumase-ao-parque-do-megalitismo-co-dolmen-chan-das-embarradas/20211129165944131972.html<br /></span><br /></b></span><br /><p><span style="font-family: georgia;"><br /></span></p>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-26365374600862736262023-12-05T02:20:00.000-08:002024-02-26T02:44:35.573-08:00PEDRAFITA-MENHIR DE A TOXIZA. San Martiño de Figueiras, Mondoñedo<p><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>PEDRAFITA-MENHIR DA TOXIZA. San Martiño de Figueiras, Mondoñedo.</b></span></p><p><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: center;"><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>"No busquemos, por lo tanto, ninguna seguridad y firmeza; nuestra razón siempre queda decepcionada por la inconsistencia de las apariencias; nada puede fijar lo infinito entre los dos infinitos que lo encierran y lo huyen".</b></span></p><p style="text-align: center;"><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>BLAISE PASCAL: "Obras. Pensamientos. Provinciales. Escritos científicos, Opúsculos y Cartas". Ediciones ALFAGUARA, Madrid 1981.</b></span></p><p><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Hoxe é un día que probablemente quedará fortemente marcado no meu calendario biográfico particular: despois do abandono blogueiro durante oito anos (que non abandono megaliteiro), volvo con renovadas gañas e ilusión a escribir nesta contorna, que segue a ser un insondable misterio para min.</span></p><p style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkhNLI5Igx3YKDkN149PYMaq9SQsc0zQDFE68fadjS2r1z_4xvLtNE9ij6vzlyobb4ms-R2bjOq7xs-u_gSiP3npWKFl_EXqCOU1UPCu3WU8NI7GwPtdbmyAScgGT1qWc7vaRb5jayLwqad4LYOUMrshE2R_OLF5CBMD6yyo94CXGZJK9oFWtVoAcu89zU/s2145/Pedrafita%20Toxiza.tif" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b><img border="0" data-original-height="2145" data-original-width="1714" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkhNLI5Igx3YKDkN149PYMaq9SQsc0zQDFE68fadjS2r1z_4xvLtNE9ij6vzlyobb4ms-R2bjOq7xs-u_gSiP3npWKFl_EXqCOU1UPCu3WU8NI7GwPtdbmyAScgGT1qWc7vaRb5jayLwqad4LYOUMrshE2R_OLF5CBMD6yyo94CXGZJK9oFWtVoAcu89zU/w320-h400/Pedrafita%20Toxiza.tif" width="320" /></b></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #b45f06; font-family: helvetica;"><b><br />Pedrafita-menhir de A Toxiza, segundo<br />versión de Ramón Boga Moscoso, 2023.</b></span></td></tr></tbody></table><br /></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">E hoxe, como unha homenaxe a aquel lonxano chat chamado "Fuso da Moura" vou relatar, mediante esta entrada, unha pequena descrición dunha pedrafita. Que sirva de homenaxe tamén a estes esquecidos monumentos, aqueles humildes colosos, aqueles solitarios penedos, aqueles irmáns probes do megalitismo galego.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">O 25 de outubro de 2015 atopei, nas inhóspitas páxinas de internet, unha nova no xornal La Voz de Galicia (na súa edición de A Mariña) na que se informaba da aparición dunha inédita pedrafita en Terras de Mondoñedo: a pedrafita-menhir de A Toxiza, dada a coñecer polo arqueólogo do Concello de Mondoñedo Abel Vigo.</span></p><p style="text-align: justify;"><span><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgirhNKj_nM27W2Vn3cXydu6vYJzkGUzPLkmnXLbZ1LcXCIO9kx2xD1JZpY1olzF6g-c_10AMcFU33qblB7-OPxd5A8Sz0LKCVjaaKSuabaTxwTrSk_NPyKt2VWw2K2nb7zfTA3cHYdyg2uCXHfiia5DqvIMZf3ZIKHIdV_QtUmRz00cYcFvH5RKNKpLM17/s1600/60511985Master%20(2).jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgirhNKj_nM27W2Vn3cXydu6vYJzkGUzPLkmnXLbZ1LcXCIO9kx2xD1JZpY1olzF6g-c_10AMcFU33qblB7-OPxd5A8Sz0LKCVjaaKSuabaTxwTrSk_NPyKt2VWw2K2nb7zfTA3cHYdyg2uCXHfiia5DqvIMZf3ZIKHIdV_QtUmRz00cYcFvH5RKNKpLM17/w400-h300/60511985Master%20(2).jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><br />Fotografía extraida do blog Megaliticia</span></b></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Relatábase que ese feito estaba a sinificar un inesperado incremento do patrimonio arqueolóxico do Concello mindoniense, reproducindo floridas verbas das autoridades públicas e técnicas.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">O que aquí podo contar deste fermoso e solitario exemplar, impertérrito ao paso do tempo, nas solitarias terras altas da Mariña (seiscentos e pico metros sobre o nivel do mar), rodeado de penedos, de mananciais e da robusta flora da serra, é que xa está a engrosar o cada vez mais amplo corpus das pedrafitas galegas. </span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Amosa un aspecto xeral cilíndrico e as posibles caras están ben traballadas, puídas con primorosa paciencia milenaria. Trátase dun poderoso e tremendo bloque de granito que mide case tres metros de altura e, como o seu nome indica, atópase nas proximidades do Pico da Toxiza, nunha lixeira pendente ao sul da Pena do Cerro. A silenciosa e hierática pedrafita amosa unha pequena inclinación cara ao suleste, como si non fose capaz de aguantar o paso incuestionable do tempo. Atópase rodeada de afloramentos rochosos de diversas características formais.</span></p><p style="text-align: justify;"><span><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhV-0prvdMHbwAwg57lokv4uBZ7bQbsbkd0Qf8kc9S4CRoUnSK138Iw0RGilffwgsyt4eMaZXkvq9URLTm7vgqEstIy4-Cx92guPLJ2f_96nR7koktp-a_rCqlLQFPDCuvFYPYwg5ATU5tZQ6DwSQIxRVQjSeUJGxLvtNuF7bFhE3SfUQt84sTw1PmXcxRf/s400/Pedrafita%20da%20Toxiza%20Mondo%C3%B1edo%20%20(6).JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="300" data-original-width="400" height="299" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhV-0prvdMHbwAwg57lokv4uBZ7bQbsbkd0Qf8kc9S4CRoUnSK138Iw0RGilffwgsyt4eMaZXkvq9URLTm7vgqEstIy4-Cx92guPLJ2f_96nR7koktp-a_rCqlLQFPDCuvFYPYwg5ATU5tZQ6DwSQIxRVQjSeUJGxLvtNuF7bFhE3SfUQt84sTw1PmXcxRf/w400-h299/Pedrafita%20da%20Toxiza%20Mondo%C3%B1edo%20%20(6).JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;"><br />Fotografía extraída do blog Megaliticia</span></b></td></tr></tbody></table><span style="text-align: justify;"> </span><div><span style="font-family: helvetica; text-align: justify;">O amigo Alberte Alonso fala dun posible aliñamento de pequenas pedras de baixa altura que semellan estar relacionadas, segundo os seus primeiros cálculos astronómicos, coa "suposta liña solar do mencer, na orientación solsticial do ano". Por iso considera que se pode adscribir á tipoloxía de observación astronómica. </span><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Ao carón da pedrafita serpentea un camiño vetusto, antigo, ancestral, sendo a zona do emprazamento megalítico un paso natural entre cumios, feito que se repite noutras moitas áreas do megalitismo galego.</span></p><p style="text-align: justify;"><br /></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0UAfNmFdMHSqoKdSaRFBzAqvYmjQhB3w6P8TrF3kRdzmlV7BNnv2WYnOfpFnrFY4Qvml-EsPgniYmh_n0JNxDGNz0pp8Y6ZsQ_yRQHiBdxGTFgFUInNr5WSmX1KHPyrEncW2k0tXxdjSyP7ud_QkKuYla-aaHvOLdC6tqzgx_gAf-daAX-NeGHpc3zHK7/s793/Concello%20Mondo%C3%B1edo.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="793" data-original-width="595" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0UAfNmFdMHSqoKdSaRFBzAqvYmjQhB3w6P8TrF3kRdzmlV7BNnv2WYnOfpFnrFY4Qvml-EsPgniYmh_n0JNxDGNz0pp8Y6ZsQ_yRQHiBdxGTFgFUInNr5WSmX1KHPyrEncW2k0tXxdjSyP7ud_QkKuYla-aaHvOLdC6tqzgx_gAf-daAX-NeGHpc3zHK7/w300-h400/Concello%20Mondo%C3%B1edo.jpg" width="300" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #bf9000;"><br /><span style="font-family: helvetica;">Fotografía de Mondoñedo.net</span></span></b></td></tr></tbody></table><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><span>Para concluir, e esperando ter a oportunidade de visitar esta fermosa pedrafita mindoniense, non me podo sustraer á tentación de incorporar as conclusións dun </span><span>estupendo artigo no blogue arqueotoponimia de Dolores González de la Peña que permite ampliar perspectivas (e se cadra coñecemento) ao redor do mundo das pedrafitas en xeral e da pedrafita que nos ocupa en particular. Considera, nunha entrada adicada a estudos de "falsa toponimia", seguindo a Ripoll Vivancos, que algún fitotopónimo como "figueira" podería non significar "árbore froiteira" senon remitir ao verbo latino figo, figis, figere, fixi, fixum, que significa "atravesar" e que se vencella semánticamente aos límites territoriais, de cuxo participio proceden os nomes que están a recibir os marcos en moitas linguas romances, como en galego "fito".</span></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">A parroquia onde se ubica a Pedrafita de A Toxiza é San Martiño de Figueiras, de onde, si a hipótese é acertada, poderiamos concluir que de aí se deriva a existencia dunha paisaxe arqueolóxica na que a pedrafita formaría parte dunha "liña de marcos que percorre ou atravesa pola linde", que é o significado de "figueiras". Manterémonos á espectativa esperando a aparición de novas pedrafitas que verifiquen esta atractiva hipótese.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>Saúde!!!</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>En Sigrás, no inverno de 2023.</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b>Para chegar:</b> Desde o Mosteiro de Picos, está sinalizado. O acceso é complicado xa que serpentea por pistas do Parque Eólico da Toxiza. Case todo o traxecto pódese facer en automóbil, excepto os últimos 200 metros.</span></p><p style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></p><p style="text-align: justify;"><span lang="PT-BR" style="font-family: helvetica;"><b>Coordenadas: Lat 43º
27´28,69´´N Lon 7º 24´47,70´´O</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span lang="PT-BR" style="font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>PARA SABER MAIS:</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b>https://es.wikiloc.com/rutas-coche/menhir-da-toxiza</b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b><span>Blogue: </span><span style="text-align: left;"><span>https://megaliticia.blogspot.com/</span></span></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b><span>Blogue: </span><span style="text-align: left;"><span>https://catalogaciondepedrafitasdegalicia.blogspot.com/</span></span></b></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="text-align: left;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b>www.mondonedo.net</b></span></span></p><p style="text-align: justify;"><span style="text-align: left;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b>arqueotoponimia.blogspot.com</b></span></span></p><p style="text-align: justify;"></p><p align="center" class="MsoNormal" style="background: rgb(51, 51, 51); text-align: center;"><br /></p><span style="font-size: medium;"></span><p></p></div>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-40050921664084659212015-06-05T08:58:00.001-07:002024-02-18T23:33:21.235-08:00ANTA-DOLMEN O FOXO DO CABRITO, Santa Mariña de Brañas. Toques<span style="font-family: helvetica;"><span style="color: red; font-size: large;"><b>ANTA-DOLMEN O FOXO DO CABRITO. Santa Mariña de Brañas, Toques.</b></span><br /> <br /> <br /><div style="text-align: justify;">Cristina Vázquez e Xurxo Broz, amigos arqueólogos (do Museo Terra de Melide), coñecedores polo miudo desta sobranceira comarca galega, enviáronme, xa hai algún tempo, a fotografía e información ao redor desta anta denominada Foxo do Cabrito, situada no lugar ou aldea do mesmo nome, pertencente á parroquia de Santa Mariña de Brañas, lindeira xa co termo municipal de Palas de Rei.</div></span> <br /> <br /><div style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnR_E3oSQbWIPYcq5BjKtZG7x2OchKhgcmWV8Jp346Of8EPGT1qO-snMAL1l-UVwHDBjqynB6pRSjCS_ijJrkO03tzZDb59ap4zkcIXOcieik6MFPdJvX0V1bLajap6AdoeDhBgHOiRKIy/s1600/Anta+do+Foxo+do+Cabrito.JPG"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnR_E3oSQbWIPYcq5BjKtZG7x2OchKhgcmWV8Jp346Of8EPGT1qO-snMAL1l-UVwHDBjqynB6pRSjCS_ijJrkO03tzZDb59ap4zkcIXOcieik6MFPdJvX0V1bLajap6AdoeDhBgHOiRKIy/w400-h300/Anta+do+Foxo+do+Cabrito.JPG" width="400" /></a></div> <br /><br /><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Segundo antigas informacións recabadas por mín nunha desas furibundas escapadas, parece ser que neste lugar utilizaban o funil de violación dunha gran mámoa, cercana ao Foxo, como trampa para cazar os lobos: poñían no interior do funil un cabrito como cebo e esperaban emboscados a chegada do lobo. Sen embargo, segundo as actualizadas informacións de Cristina e Xurxo, parece ser que na contorna aínda permanecen os restos dun auténtico foxo para cazar os lobos: os veciños coñecen ben a súa ubicación, pero atópase invadido pola maleza, o que fai moi dificultoso o achegarse a él.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGrJ-COi0EMC0PFVjI7Vge0dWgfhJWxfaDl8v3bdcsqCQwbwq5nG6Tc4x1KjTJqK05D7w1FBfF_Nwesah7y52nKibJLMeIJPWaTnah7yANrqeK28AKQ0x7S0wqDxApg3p5NPsCliloob7heWOlFdC7axcMV8lHyqDOn0hDuqdHDjb9Bqq7R97fMppsjAp2/s1200/IMG_8167.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1200" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGrJ-COi0EMC0PFVjI7Vge0dWgfhJWxfaDl8v3bdcsqCQwbwq5nG6Tc4x1KjTJqK05D7w1FBfF_Nwesah7y52nKibJLMeIJPWaTnah7yANrqeK28AKQ0x7S0wqDxApg3p5NPsCliloob7heWOlFdC7axcMV8lHyqDOn0hDuqdHDjb9Bqq7R97fMppsjAp2/w400-h300/IMG_8167.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #bf9000; font-family: helvetica;">Fotografía extraída do blogue megaliticia.</span></b></td></tr></tbody></table><br /></div><span style="font-family: helvetica;"> <div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">Do interior deste dolmen, segundo un veciño, saía unha galiña cos seus pitos.</div> <div style="text-align: justify;"><br /></div> <div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">A anta Foxo do Cabrito conserva actualmente sete esteos visibles, pero non está a conservar a tampa. Na parte que mira ao sur-surleste ábrese un oco bastante grande entre os esteos que, probablemente, se corresponda coa entrada deste monumento megalítico.</div> <div style="text-align: justify;"><br /></div> <div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-size: medium;"><b>Información e fotografía enviadas por Cristina Vázquez e Xurxo Broz.</b></span></div></span>Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-66043952641526275562015-04-22T04:53:00.000-07:002024-01-31T23:20:55.845-08:00PEDRAFITA-MENHIR DE MÁNTARAS, Irixoa<span style="font-family: helvetica;"><span style="color: red; font-size: large;"><b>PEDRATIFA-MENHIR DE MÁNTARAS, Irixoa.</b></span><br /> <br /> <br /><div style="text-align: justify;"><span>"Nun tan máxico como paradigmático emprazamento, dende onde se otean amplas perspectivas da ría de Betanzos, dende onde se adiviña o profundo canón do río Zarzo (deudor do río Mandeo), eríxese chantada e solitaria, como vixía perpetua, unha pedrafita granítica que desafía impertérrita o vaiven caprichoso dos tempos".</span></div><div style="text-align: justify;"><span><br /></span></div></span><div style="text-align: justify;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"></span></span> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQyfRdJwa19x7P-v40x2LN-ViVks1361rMw3k1rzd3QEP4DajecCouIDKMPfEEy0iyRTRkyxsHLeTtgfqlzTeXnLSBFbzhxapPDgOypk9F7LOyI5T9dS2Ge64aS3_xs30JTDfCjFkro4g1/s1600/Plano+Menir+San+Cosme.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="249" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQyfRdJwa19x7P-v40x2LN-ViVks1361rMw3k1rzd3QEP4DajecCouIDKMPfEEy0iyRTRkyxsHLeTtgfqlzTeXnLSBFbzhxapPDgOypk9F7LOyI5T9dS2Ge64aS3_xs30JTDfCjFkro4g1/w400-h249/Plano+Menir+San+Cosme.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div><div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">Deste xeito comenzamos o artigo que acaba de ser publicado na revista "Fol de Veleno" editada pola SAGA (Sociedade Antropolóxica Galega) titulado "A Pedrafita-menhir de San Cosme de Mántaras". O devandito artigo está firmado por Ángel G. Martínez (Papigil) e polo que suscribe.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">Todo comenzou un día calquera dos meses centrais do ano 2014, cando, inopinadamente, achegouse polo Museo de Cambre o amigo Papigil que, emocionado, víñame ensinar unha fotografía dunha posible pedrafita. Cando ollei aquila primeira fotografía, e cando me informou do seu emprazamento, non me quedou a máis mínima dúbida de que estabamos diante dun precioso descubrimento, diante dunha pedrafita-menhir, elemento sobranceiro da nosa prehistoria.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNuT0vrU_iDb6vpsQWjc-Yx8vqiPObKcQrlbujWS1aJ1vw_Qh6Fr5V2zeLwXifEWeVVod2bbEJcNHqgaYwlss9IgnZRvOWZkwFPHWKAFT33ivQcBgiGnH90YsEHnuehh_P5HUijK14rr2M/s1600/FILE0133.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNuT0vrU_iDb6vpsQWjc-Yx8vqiPObKcQrlbujWS1aJ1vw_Qh6Fr5V2zeLwXifEWeVVod2bbEJcNHqgaYwlss9IgnZRvOWZkwFPHWKAFT33ivQcBgiGnH90YsEHnuehh_P5HUijK14rr2M/w400-h265/FILE0133.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b><br />Fotografía de Manuel Boga Neira.</b></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"></span></span> </div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Non pretendo nesta entrada reproducir o artigo (tendes a revista á vosa disposición nas librarias) senon incorporar este emblemático novo elemento na listaxe das pedrafitas galegas, que cada vez engorda máis grazas sobre todo ás avezadas e incansables pescudas do noso grupo de whatsapp "Fuso da Moura". </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">O traballo de campo, a etnografía, todo hai que dicilo, foi cousa case exclusiva de Papigil.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgImCEpIVf1z1thJ2wr9JwAqvBmv58PPOUlK725rISthBPK9h_9xwyR5_7IXFdhlniux8x1KV__7mvY3e5GvJFBzR7vht7Mx5Pvn0pvPsvcjYM8U6nm7G5jZWBs6hWhIhNuBazYsB5zb6v5/s1600/FILE0021.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgImCEpIVf1z1thJ2wr9JwAqvBmv58PPOUlK725rISthBPK9h_9xwyR5_7IXFdhlniux8x1KV__7mvY3e5GvJFBzR7vht7Mx5Pvn0pvPsvcjYM8U6nm7G5jZWBs6hWhIhNuBazYsB5zb6v5/w400-h265/FILE0021.JPG" width="400" /></a></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhc9vmEVh_tfcUmE0bqqYH7cNK4N5bBbLZ-RfoP1_owWNybFcde-9HfN_uCpaIb5TzTb6eQYSAVhFCZBJbiaEUr48YxwywCKwJChdrWKioid7RP8B4YFj-T535rk0bSQhMjeYBK-Vsh6nGA/s1600/FILE0022.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhc9vmEVh_tfcUmE0bqqYH7cNK4N5bBbLZ-RfoP1_owWNybFcde-9HfN_uCpaIb5TzTb6eQYSAVhFCZBJbiaEUr48YxwywCKwJChdrWKioid7RP8B4YFj-T535rk0bSQhMjeYBK-Vsh6nGA/w400-h265/FILE0022.JPG" width="400" /></a></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">A pedrafita atópase inserida nunha ampla semi-chaira aos pés do monte de San Antón: está no medio dunha necrópole megalítica, non é un marco de termo e, como elemento testemuña do carácter profano ou prehistórico, paradóxicamente, a Ermida de San Cosme. Polo tanto, lugar de romaría, de camiños reais, corredoiras fondas, nacemento de cursos fluviais... Mámoas, castros e petróglifos rodean a contorna, como sinalando ao embigo, ao omphalos que, poderosamente erecto, sobresae inconfundible no centro case xeométrico desta pequena planicie.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">Sen dúbida a ermida de San Cosme (nós mantemos que a advocación orixinal é San Antón) é un elemento cristianizador dun lugar sagrado xa desde a prehistoria. O cristianismo, como é lugar común na interpretación de moitos ritos cristianos, recolleu certas características das festas paganas e aderezounos cun novo fondo cristiano, reinterpretándoos e outorgándolles un novo significado máis axeitado á ideoloxía triunfadora.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhN0IQmRdsJVpsFqEpU02S_vOW7f7XK9fHODAMA0SPAaT0vUkIViRsXQgSgcMYQ3kCzqa4FjlQlwoBkM7nqOEKmrkhYQHh-BpvQ47S_fx9Vy11yxplvrDO7C-Y-vfXOi5XBRMrZsu7aaPX8/s1600/FILE0039.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhN0IQmRdsJVpsFqEpU02S_vOW7f7XK9fHODAMA0SPAaT0vUkIViRsXQgSgcMYQ3kCzqa4FjlQlwoBkM7nqOEKmrkhYQHh-BpvQ47S_fx9Vy11yxplvrDO7C-Y-vfXOi5XBRMrZsu7aaPX8/w400-h265/FILE0039.JPG" width="400" /></a></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">En canto á analise formal, estamos diante dun robusto esteo de granito que amosa sección rectangular coas arestas moi biseladas. Acada unhas dimensións aproximadas de 1,42 m de altura na cara que mira ao suleste. A anchura máxima chega aos 82 cms. Todas as caras atópanse moi regularizadas, aínda que non se observa siño algún de puído, exceptuando o revaixe cóncavo da croa.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">Nunha das súas caras aparecen, apenas insinuadas, dúas acanaladuras do tipo media cana: ocupan unha boa superficie, colocadas en diagonal e acadan 5 cm de ancho. A máis longa mide ao redor de 61 cms; a máis corta, uns 50 cms. Na cara do NO aparece o que semella unha cruz feita en dous trazos, pero non podemos desbotar a posibilidade de que sexa unha gravura natural.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD3p00a3Qyu4cO2uT1Q2Tl34wNsqjdRF8l7zrbAWnUmd8SGFdUw8Trbheas6n19X1A5pb563SEZzYZGGJhBwKH14n8v1qFy_5D_JzFmjtZtM-rWXy_2WdBWlP2f_sq9V6BxWKvJQJDdvSm/s1600/FILE0074.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD3p00a3Qyu4cO2uT1Q2Tl34wNsqjdRF8l7zrbAWnUmd8SGFdUw8Trbheas6n19X1A5pb563SEZzYZGGJhBwKH14n8v1qFy_5D_JzFmjtZtM-rWXy_2WdBWlP2f_sq9V6BxWKvJQJDdvSm/w265-h400/FILE0074.JPG" width="265" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"></span></span> </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifXSApJKZj04DReYa1NL5AHJDHP0UFjCFBMwsnmRbhYkxxHpO3Vt9bLGtVFbhL06NKKDUbBturjR0w0yDcqm_9k2HdTAyMLWgJO2CSS2yETR5z1aJtF7Od1nXjFpSMUZBArPDx1DYWdIqW/s1600/FILE0077.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifXSApJKZj04DReYa1NL5AHJDHP0UFjCFBMwsnmRbhYkxxHpO3Vt9bLGtVFbhL06NKKDUbBturjR0w0yDcqm_9k2HdTAyMLWgJO2CSS2yETR5z1aJtF7Od1nXjFpSMUZBArPDx1DYWdIqW/w265-h400/FILE0077.JPG" width="265" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> </span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKclE-mAqQZNVXCeKrJnHyTTCJWamc3KDMXisNT5ye13YzOJNuGOL3cZnFAZcxmNoio9HDxoZinbjIKa11kEqVNv8QbyJkBQI-qn1F2pvhuriBRAn5GHWkNI3iceSxI1Bp-MaY8Nk9sb9V/s1600/FILE0080.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKclE-mAqQZNVXCeKrJnHyTTCJWamc3KDMXisNT5ye13YzOJNuGOL3cZnFAZcxmNoio9HDxoZinbjIKa11kEqVNv8QbyJkBQI-qn1F2pvhuriBRAn5GHWkNI3iceSxI1Bp-MaY8Nk9sb9V/w265-h400/FILE0080.JPG" width="265" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> </span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">Na parte superior, na croa, aparece un amplo rebaixe cóncavo, perfectamente puido, que se pode interpretar, despois das comprobacións efectuadas por Papigil, como un "axexadoiro de observación astronómica". Efectivamente, a croa cóncava, a xeito de axexadoiro, permitiunos iniciar un proceso de seguimento dos solsticios e dos equinocios, coa finalidade de comprobar a posibilidade de que a ubicación e a orientación poidera dar lugar á sinalización astronómica. Foi así que Papigil comprobou o solsticio de inverno (22 de decembro de 2014) onde puido determinar como o sol situábase directamente sobre o axexadoiro, manténdose nesa liña ata a súa desaparición progresiva tras o horizonte da croa. Podemos concluir xa que logo, que estamos diante da primeira pedrafita galega ao efecto de marcaxe efectiva para o solsticio de inverno.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span style="font-family: helvetica;">Consideramos, con todo, que estamos á beira dun lugar máxico, dun espazo sagrado, sendo visto como tal por múltiples xenerarcións, un centro do mundo que describe un todo ordenado, un cosmos, desde o que se solucionan todos aquiles problemas que teñen que ver coa boa marcha de calquera sociedade tradicional.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0eKTzbccSsCEBIKB_Hw4UV0wRxFonNnYhJiKBcH8pRL1brrtM2V2zSZbP88Y5TC1VlTALfWimVVPNuAqk-mqF5Qqm_Z_Mwg9p1uWmwMJaUZ4VeUqkbNMgmhPYCGC8qEAyZ4bz1Tv90SUJ/s1600/FILE0101.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0eKTzbccSsCEBIKB_Hw4UV0wRxFonNnYhJiKBcH8pRL1brrtM2V2zSZbP88Y5TC1VlTALfWimVVPNuAqk-mqF5Qqm_Z_Mwg9p1uWmwMJaUZ4VeUqkbNMgmhPYCGC8qEAyZ4bz1Tv90SUJ/w400-h265/FILE0101.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table><span style="text-align: center;"> </span><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkozj5onroIZS79PSIwo_EJb5rbo2oblqO0m7tFpzwmo_xPBXABCjyFNVr9jAXW_WH92_7ECiS4OwXwxzJp2RHTQl0i7Dr11tiZ1FSHIrNURw2ONcxra0P8bMt4kcDwftDVAdFMYCg2CxJ/s1600/FILE0102.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkozj5onroIZS79PSIwo_EJb5rbo2oblqO0m7tFpzwmo_xPBXABCjyFNVr9jAXW_WH92_7ECiS4OwXwxzJp2RHTQl0i7Dr11tiZ1FSHIrNURw2ONcxra0P8bMt4kcDwftDVAdFMYCg2CxJ/w400-h265/FILE0102.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: helvetica;"><b><br /><span style="color: #783f04;">Fotografías realizadas por Candela, Manuel e Moncho</span></b></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> </span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span>
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span>
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></b></span>
<span><span style="color: red;"><b><span><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif" style="font-family: helvetica; font-size: medium;">IMAXE DA MARCAXE SOLSTICIAL REALIZADA POR PAPIGIL:</span></span></b></span><br />
<span><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivQ8MOBCw9Il1LXZ2WgblcfgrjOzKJCNiPZyHu24MwYw1-IoqkICQJhjv2W5HeJtpgWYhFCN_5CUwnikZPRO_fuLPJvhOPt-YGCx7m5LDYoUzR8jWK3z9nTYExytoLNN3jH5W9lckD2pfQ/s1600/marcaxe+solstical+invern%C3%ADa+(imaxe%2Bdo%2Bv%C3%ADdeo)_pedrafita%2Bm%C3%A1ntaras.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivQ8MOBCw9Il1LXZ2WgblcfgrjOzKJCNiPZyHu24MwYw1-IoqkICQJhjv2W5HeJtpgWYhFCN_5CUwnikZPRO_fuLPJvhOPt-YGCx7m5LDYoUzR8jWK3z9nTYExytoLNN3jH5W9lckD2pfQ/w400-h225/marcaxe+solstical+invern%C3%ADa+(imaxe%2Bdo%2Bv%C3%ADdeo)_pedrafita%2Bm%C3%A1ntaras.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span><span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcK2jATcn-SOePg2aoX00HX_YeJiCeNEU6ZHwSlnW-XkLC5fRc9rLUFBUTpiFzQXpOM88n3pZB2dxC_nvWS3_vC-nRwbVrhU8-IhFoHMGdC8D_PjBf2D2_EQHMKa6bNuTjJBvD_GQY_r4c/s1600/FILE0104.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><b><span style="color: #783f04;"><img border="0" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcK2jATcn-SOePg2aoX00HX_YeJiCeNEU6ZHwSlnW-XkLC5fRc9rLUFBUTpiFzQXpOM88n3pZB2dxC_nvWS3_vC-nRwbVrhU8-IhFoHMGdC8D_PjBf2D2_EQHMKa6bNuTjJBvD_GQY_r4c/w400-h265/FILE0104.JPG" width="400" /></span></b></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b><br />Unha das mámoas da necrópole de Mántaras, a poucos<br />metros da Pedrafita. Fotografías de Candela, Manu e<br />Moncho Boga.</b></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<span style="font-size: small;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> </span></span></div>
<br /><div class="separator" style="clear: both;"> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0uERTnFdhUcS4CNC1O8hHZpmJynUbb2m_8r33CCXuMfPSi2AV2r-5wX4M5I0wqE_7RTPG3vwGht-LTGOPk2wCeAGhS07GNcGbTPlDyfUkcOAN7H6eiOqy_Ha0nZS3qsqehruQf_VOf2H-/s1600/Fol+de+Veleno.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0uERTnFdhUcS4CNC1O8hHZpmJynUbb2m_8r33CCXuMfPSi2AV2r-5wX4M5I0wqE_7RTPG3vwGht-LTGOPk2wCeAGhS07GNcGbTPlDyfUkcOAN7H6eiOqy_Ha0nZS3qsqehruQf_VOf2H-/s1600/Fol+de+Veleno.JPG" width="451" /></a></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-46005356410814547232015-03-24T04:22:00.001-07:002024-02-03T14:30:42.508-08:00PEDRAFITA-MENHIR DE A PONTE NOVA, Arcediago. Santiso<span style="color: red;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;"><b>PEDRAFITA-MENHIR DE A PONTE NOVA, Arcediago. Santiso</b></span></span></span><br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Cristina Vázquez e Xurxo Broz, incansables detectives arqueolóxicos da Terra de Medlide, seguen a enviarme interesantísimos elementos prehistóricos desa fermosa terra. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br />Neste caso trátase dun chanto ou esteo atopado no lugar da Ponte Nova, parroquia de Arcediago no Concello de Santiso. Segundo estes mozos, estamos diante dun ortostato ou chanto (ben procecente dunha anta, ben unha pedrafita?) que foi realizado en <i>gneis ocelar</i>, amosando unha forma xeral amendoada. As caras son aplanadas, a base é redondeada e o remate apuntado. A altura acada uns dous metros e medio e mide un metro e setenta e cinco centímetros de ancho máximo.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNzibWQPzZGOQCP-nBmXgtol4njAh2eKW2Iunv3G_rfBFojo-kZPXi1weUgcTocWAoJlSd8X9m_Ays020ei8JSSzCl23SlLDehHp6v0K0a4yqxStqdi-_h61eovYc5-HnHqm2u2toCCdyZ/s1600/Pedra+da+Ponte+Nova+(Santiso).JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNzibWQPzZGOQCP-nBmXgtol4njAh2eKW2Iunv3G_rfBFojo-kZPXi1weUgcTocWAoJlSd8X9m_Ays020ei8JSSzCl23SlLDehHp6v0K0a4yqxStqdi-_h61eovYc5-HnHqm2u2toCCdyZ/s1600/Pedra+da+Ponte+Nova+(Santiso).JPG" width="480" /></a></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Na superficie, como se pode albiscar na fotografía, aparecen unha serie de estrías paralelas motivadas polo seu desbastado ou labrado. Os amigos Cristina e Xurxo manteñen a hipótese que se trata dun esteo procedente dunha anta. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Por último, dicir que foi localizado por estes arqueólogos no ano 2012.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;">Para saber máis: Artigo publicado no boletín nº 25 do Museo de Terra de Melide, coa autoría de Cristina Vázquez e Xurxo Broz.</span></b></span></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-23076833772127361072015-03-11T10:06:00.000-07:002024-01-31T23:22:52.315-08:00PEDRAFITA-MENHIR DO HOSPITAL. Palas de Rei, Lugo<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-family: helvetica;">PEDRAFITA-MENHIR DO HOSPITAL, Palas de Rei. Lugo</span></b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Hoxe (que xa facía tempo) teño gañas de introducir un elemento que xa tiñamos recollido pero que os arqueólogos melidenses Cristina Vázquez e Xurxo Broz tiveron a amabilidade, tanto de actualizar a información, como de enviarma. Trátase do Marco do Hospital, posible pedrafita erixida na denominada necrópole do Marco. Tamén se coñece con outros dous nomes: Marco e Marco das Cruces.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsihQ6JvimI2G1xlkvOS4t4NH5idi7vzOLstFgOGPzP6VeTilyNVI9Bp3JAfLYo6tohXm3UkkLA-cSO1yA3GAExkBIo46WR5KMlgTanbDBhg6a91eOg8UUdZde0jFhDjyIsvsRaHqPR2aq/s1600/Marco+Hospital+1.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsihQ6JvimI2G1xlkvOS4t4NH5idi7vzOLstFgOGPzP6VeTilyNVI9Bp3JAfLYo6tohXm3UkkLA-cSO1yA3GAExkBIo46WR5KMlgTanbDBhg6a91eOg8UUdZde0jFhDjyIsvsRaHqPR2aq/w400-h300/Marco+Hospital+1.JPG" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Atópase situada no Concello de Palas de Rei, lindando co Concello de Toques e emprázase enriba dunha mámoa da necrópole do Marco. Divide parroquias, concellos e as provincias de A Coruña e Lugo. Na documentación aparece xa citado na Idade Media e tamén na Idade Moderna cumplindo a función de marco. É importante subliñar que aos poucos metros discorre o Camiño Primitivo ou de Oviedo.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Estruturalmente pódese describir como un gran esteo con forma ou sección triangular moi aguda no cume. Na cara do leste debúxase unha cruz de termo e dúas mais na cara do oeste.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzT7vv_-S8cYmPKxdXAEEwyM3uSy-oYQBJsXCOoK_e4bZgsHXFND_gSaUrTBGUIZF3IpMob2UBwx2ZEsrMohSMJUiqGAbg8IDjQllDCPqkfL5mR8tMtYdU72Hpa7BuCAG_2cPXFo3JSNt7/s1600/Marco+Hospital+2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzT7vv_-S8cYmPKxdXAEEwyM3uSy-oYQBJsXCOoK_e4bZgsHXFND_gSaUrTBGUIZF3IpMob2UBwx2ZEsrMohSMJUiqGAbg8IDjQllDCPqkfL5mR8tMtYdU72Hpa7BuCAG_2cPXFo3JSNt7/w400-h300/Marco+Hospital+2.JPG" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Segundo os nosos amigos de Melide, non se debe descartar que esteamos diante dun esteo da anta na que se asenta (no inicio do cono de violación) sendo reaproveitado como Marco de Termo na Idade Media.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">No Boletín nº 19 do Museo de Terra de Melide hai publidado un artigo asinado por Xosé Manuel Rei Broz sobre esta probable pedrafita. O autor amosa dúas fotografías e os debuxos das dúas caras do Marco nas que están as cruces de termo.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjualfBoQvcaESuTUFZD6_ILArPiA3qxYKmEpiviRMkk4psoV0Xhb-RGftb1oO2pAmK27FmHO6bp-KX02-SxwH3VTOOQwCGA_ylPkNvMJFLtouWIFPwCqxZXNlKaVj1VvAFkqp8VGopBIhq/s1600/Marco+Hospital+(cara%2Boeste).JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjualfBoQvcaESuTUFZD6_ILArPiA3qxYKmEpiviRMkk4psoV0Xhb-RGftb1oO2pAmK27FmHO6bp-KX02-SxwH3VTOOQwCGA_ylPkNvMJFLtouWIFPwCqxZXNlKaVj1VvAFkqp8VGopBIhq/w400-h300/Marco+Hospital+(cara%2Boeste).JPG" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif" style="color: #e69138;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;">Este texto baséase nas informacións escritas e amablemente proporcionadas por Cristina Vázquez e Xurxo Broz. As fotografías son tamén súas.</span></b></span></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-66709941565601828282015-01-28T08:45:00.001-08:002024-01-31T23:23:19.851-08:00PEDRAFITA-MENHIR DO CASAL. Campos, Melide <div style="text-align: justify;">
<b><span style="color: red;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">PEDRAFITA-MENHIR DO CASAL. Campos, Melide</span></span></span></b></div><div style="text-align: justify;"><b><span style="color: red;"><span style="font-size: large;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></span></b></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Hai uns días puxéronse en contacto comigo, vía correo electrónico, dous activos e inquedos arqueólogos que colaboran asiduamente con Museo da Terra de Melide. Estes mozos son Cristina Vázquez Neira e Xurxo Broz Rodríguez. Ambos os dous enviáronme as fotografías e descrición de tres posibles pedrafitas estudadas por eles e ubicadas nos amplos horizontes de Terra de Melide e Arzúa.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Hoxe vou incorporar no blogue un destes interesantes elementos megalíticos a saber, a Pedrafita do Casal.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Seguindo a breve reseña enviada por estes dous novos amigos, a descrición formal achéganos a un gran megalito con clara forma de pedrafita, feita en <i>gneis</i>. Engaden que as dimensións son moi semellantes as dun ortostato dunha anta. A base, en xeral, adopta forma redondeada con extremo apuntado e a sección é en xeral ovalada. En canto ás dimensións, acada ao redor de 5 metros de altura, maila que á vista só sobresaen uns 3,30 metros. De ancho non excede dous metros.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB6dVLCRvVV8qSzemu_pwLsBn6_Szh6neDXlEMKjj5WuERqxJXdlqNxIgS8mTQbQOTEoZiVd7WJqyyOk6UmfWDHqAz_z593FgCB9pXL1RYm_AIgr5VhGyMb6uIkkaK-3Vuv56E06YZJyhK/s1600/Pedra+do+Casal+1.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB6dVLCRvVV8qSzemu_pwLsBn6_Szh6neDXlEMKjj5WuERqxJXdlqNxIgS8mTQbQOTEoZiVd7WJqyyOk6UmfWDHqAz_z593FgCB9pXL1RYm_AIgr5VhGyMb6uIkkaK-3Vuv56E06YZJyhK/w400-h300/Pedra+do+Casal+1.JPG" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Segundo a avezada descrición destes investigadores, semella que foi feita coidando moito o deseño, de xeito que se pode concluir a súa adscrición prehistórica. En canto á superficie, aínda que non amosa gravado algún, está moi ben regularizada. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">A xeito de concluisón, segundo Cristina e Xurxo, hai que considerar dúas hipóteses en canto á esta extraordinaria peza: ou ben estamos diante dunha auténtica pedrafita ou, pola contra, podería tratarse dun esteo dalguna cámara megalítica. Con todo, si hai que decantarse ou apostar pola súa tipoloxía, desde aquí, posiciónome claramente pola hipótese pedrafiteira. Por último, dicir que a pedrafita foi atopada no ano 2012.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH9sMJ5qfrH3ZUCOeYCj-Qii2Bf4KGCwDU3fyr1_Np_x3GDNZXTLijoXsuDHRfEPA4XE4AIcl-Tc1khpXjrbUl8Ycn_SGtYupH5WUkINucUpKHs935_45Pv6ekW16ZBnDNyNU15vktxpvv/s1600/Pedra+do+Casal+2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH9sMJ5qfrH3ZUCOeYCj-Qii2Bf4KGCwDU3fyr1_Np_x3GDNZXTLijoXsuDHRfEPA4XE4AIcl-Tc1khpXjrbUl8Ycn_SGtYupH5WUkINucUpKHs935_45Pv6ekW16ZBnDNyNU15vktxpvv/w400-h300/Pedra+do+Casal+2.JPG" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">No Boletín nº 25 do Museo da Terra de Melide aparece un artigo destes autores sobre a devandita pedrafita.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span><b><span style="color: #e69138; font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;">Aportación de fotografía e información de Cristina Vázquez Neira e Xurxo Broz rodríguez.</span></b></span></div>
<br />
<br />Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-15795041096053407332015-01-15T08:46:00.001-08:002024-01-31T23:23:43.416-08:00CHOZA DE MERA. Barcia de Mera, O Covelo<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-family: helvetica;">CHOZA DE MERA. Barcia de Mera, O Covelo. Pontevedra</span></b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Evidentemente, o elemento etnográfico que me ocupa hoxe, non é unha anta nin calquera outro elemento megalítico. Non é unha anta e, sen embargo, como se parece!</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Este curioso elemento, bastante abondoso polo sur da Nosa Terra, lévame a facer unha pequena reflexión despois da descrición formal.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcwibJZuHQ4W7PL3uqil2Fe_py6ZdjffcUHYp1Crnlt2uuSriKuGvOWwkKw8qehTfWkQ3HRkRBTKe2GNyHwnkVrhUdVbUakc1Pdp1DkgbUafQTlP7xlmEJqg8pvOjJg_FBWEh6LvApAhv6/s1600/Choza.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcwibJZuHQ4W7PL3uqil2Fe_py6ZdjffcUHYp1Crnlt2uuSriKuGvOWwkKw8qehTfWkQ3HRkRBTKe2GNyHwnkVrhUdVbUakc1Pdp1DkgbUafQTlP7xlmEJqg8pvOjJg_FBWEh6LvApAhv6/w400-h300/Choza.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">A Choza en cuestión amosa planta tendente a circular construida a base de mampostería e cunha cuberta que semella unha ruda bóveda pechada con pedra e terróns vexetais, coa segura función de conseguir un bo illamento, tanto do frío como do calor que impera polas montesías terras da Serra do Suido. No exterior, un muro tendente a circular debuxa un pequeno adro, cuxa función era crear un espazo para facer lume e así protexerse das duras condicións do inverno da zona. Estas chozas tiñan a función de servir de refuxio aos pastores. Segundo Óscar Franco, por este lugar serpenteaba o antigo camiño de Melón e tamén o Camiño Medieval do Ribeiro que levaba a Pontevedra.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgf0JPFZdeOGBDiBOds8P12g9HPnlVp9Cv8DskRMhLNPJMYWC9wri_v-kiWVe3HOFI-z5I4HAtXrchsD0sF_zdANHFSlNVubBQle1XQIIAMh5ILLTAoGVXH1XuB6S-FRMub_vNnQ4sv03LW/s1600/Choza+II.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgf0JPFZdeOGBDiBOds8P12g9HPnlVp9Cv8DskRMhLNPJMYWC9wri_v-kiWVe3HOFI-z5I4HAtXrchsD0sF_zdANHFSlNVubBQle1XQIIAMh5ILLTAoGVXH1XuB6S-FRMub_vNnQ4sv03LW/s1600/Choza+II.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Pois ben, esta choza semella unha anta, tanto en canto á súa estrutura arquitectónica como en canto á terra que a protexe, que recorda a masa tumular dunha mámoa.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Terán que ver estas curiosas, sinxelas e fermosas construcións coa atávica necesidade dos galegos de manter os seus costumes ao longo dos milenios, cambiando únicamente a súa función? A verdade é que os galegos somos tercos...</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">En fin, <i>si non e vero espero que polo menos fose ben trovato</i>.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="color: #783f04;"><span><b><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><span><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;">Fotos e información técnica de Óscar Franco en patrimoniogalego.net</span></b></span></span></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-12074302184365248822014-11-14T08:05:00.002-08:002024-02-03T14:31:23.643-08:00PEDRAFITA-MENHIR DE PARAÑOS. O Covelo.<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="color: red;"><b><span style="font-family: helvetica;">PEDRAFITA-MENHIR DE PARAÑOS. O Covelo</span></b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">A pouca información e a única fotografía desta fesmosísima pedrafita saiu do blogue de Xabier Moure, onosopatrimonio.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Temos diante de nós unha esbelta pedrafita de sección posiblemente ovalada, semella case cilíndrica, moi ben puída. Os extremos aparecen estupendamente traballados, redondeados. Na parte superior, semella que hai gravada unha cruz a base de sucos paralelos.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9EJRJ_l1reJP80OyAaC4YDhzFN5VL9Y3oU3hMtb0N81goBq8HKQs6m31My9b6CKU2HavZTJmj8IaGnIdA9yhuxC-MK7CKWa-3mbyc5ISJzSGDoL-e-3u99qoZNsdfairvEDeRP6GLiMq8/s1600/Pedrafita+de+Para%C3%B1os+1.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9EJRJ_l1reJP80OyAaC4YDhzFN5VL9Y3oU3hMtb0N81goBq8HKQs6m31My9b6CKU2HavZTJmj8IaGnIdA9yhuxC-MK7CKWa-3mbyc5ISJzSGDoL-e-3u99qoZNsdfairvEDeRP6GLiMq8/w325-h400/Pedrafita+de+Para%C3%B1os+1.jpg" width="325" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Segundo as informacións obtidas, nas súas caras aparecen gravadas dúas cruces, do que se pode deducir o seu uso como marco de termo, probablemente. Moure, a partir das informacións de Jonathan Zúñiga, conta que a pedrafita foi atopada nos arredores da Igrexa de Paraños, cando se fixeron os traballos de pavimentación da aldea.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Hoxe en día atópase no Centro de Interpretación de Paraños, moi preto da igrexa parroquial. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Non temos absolutamente ningún dato sobre as súas dimensións.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-11638136144491106572014-10-23T04:41:00.002-07:002024-01-31T23:24:34.024-08:00PEDRAFITA-MENHIR A LAPA DE VALDEHOME, Avión.<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">PEDRAFITA-MENHIR A LAPA DE VALDEHOME. Avión, Ourense.</span></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Coa inestimable axuda de Alberte Alonso, que tamén indaga por aquí e por aló, chegou ás miñas mans a reseña dunha posible pedrafita na fecunda e xa entrañable Serra do Suido, polas agrestes e montesías terras que serpentean entra as provincias de Ourense e Pontevedra.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjktcn8WRuldbMhmljft_Bn9HZaGli1y7SsEDJ9oeTpNfzwxfEyDBkS5gLWjmskxr6gDFO-JEtGl_RYh_Xzuqx6yXCX11rxKyh8Wmv33RzCuOYgtTe9zJkVciU8rQDg3wyrQttJZgcz6wxN/s1600/Valdohome+1a.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="313" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjktcn8WRuldbMhmljft_Bn9HZaGli1y7SsEDJ9oeTpNfzwxfEyDBkS5gLWjmskxr6gDFO-JEtGl_RYh_Xzuqx6yXCX11rxKyh8Wmv33RzCuOYgtTe9zJkVciU8rQDg3wyrQttJZgcz6wxN/s1600/Valdohome+1a.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Polo que ensinan as fotografías, extraidas do blogue www.galiciamaxica.eu, semella que este probable cipo prehistórico se encarama nos principios dun pronunciado cambio de vertente, nunha zona onde parece ser que abondan os cursos de auga e onde o toxo medra florecente ao redor dos penedos graníticos que afloran inagotables. Efectivamente, esta zona coñécese co topónimo Chan do Valdohome, feito que fai referencia ao inmediato nacemento do río Valdohome.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Non sabemos si esta posible pedrafita fai de inefable e solitario indicador dunha necrópole megalítica..., pero, si ese fora o caso, estaríamos sen dúbida diante dun exemplar máis para engadir á xa abondosa nómina das pedrafitas galegas.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQ700elQWvrdKUjXDj5hIR484Pc9qijJoMmqOYzzCd4JSk2r40jtXLS6zW89W3nz234ENUFjnn1LDjBD1KKe0pHUY2EiQUTJGCShKZ3BDXwed-paU4cL57wmImFJ1mVmBWrq20O9OyML-Q/s1600/Valdohome+2b.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="307" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQ700elQWvrdKUjXDj5hIR484Pc9qijJoMmqOYzzCd4JSk2r40jtXLS6zW89W3nz234ENUFjnn1LDjBD1KKe0pHUY2EiQUTJGCShKZ3BDXwed-paU4cL57wmImFJ1mVmBWrq20O9OyML-Q/s1600/Valdohome+2b.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Atópase ubicada a uns oitocentos metros de altitude e é probable que se conserve porque fai de marco de termo entre os concellos de Fornelos e A Lama (Pontevedra) e Avión (Ourense). Polo tanto, probablemente sexa tamén un límite provincial.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Como curiosidade dicir que a pedrafita amosa ben visibles, unha cruz gravada en cada unha das súas catro caras, feito bastante común entre estes fitos demarcatorios.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Amosa forma xeral cadrangular na base e vaise estreitanto a medida que se eleva, tendo algunha das súas caras bastante regularizadas. Non sabemos nada das súas medidas. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica; font-size: medium;">Segundo Alberte Alonso, que tampouco puido visitala de momento, esta pedrafita parece cumplir (desde a distancia que dá a fotografía) algunha das características que a farían pertencer ao grupo das de observación astronómica.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica; font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoU7kPugDezPA6_WTvvAC1o4M83vAiC4fr9xtj-5FGZt8ifpV7QuRlI1p3nLIeTlgZDlJmK2ucDimhNL0zmHJ0pOJenrz6Uv2GgQBUMjH-BHW_h14AmDF1yJQ5tzetpKqY-n_0xi_XHxEr/s1600/Valdohome+3c.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhoU7kPugDezPA6_WTvvAC1o4M83vAiC4fr9xtj-5FGZt8ifpV7QuRlI1p3nLIeTlgZDlJmK2ucDimhNL0zmHJ0pOJenrz6Uv2GgQBUMjH-BHW_h14AmDF1yJQ5tzetpKqY-n_0xi_XHxEr/s1600/Valdohome+3c.jpg" width="378" /></a></div>
<div style="text-align: justify;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div><div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: large;"><b>COORDENADAS</b></span></div><div style="text-align: justify;"> <br /><div class="MsoNormal"><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;">42°21'49.9"N 8°19'22.3"W</span></b></div></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;">Fotografías e información básica extraida da web www.galiciamaxica.eu</span></b></span></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-50689614533318731492014-10-03T04:15:00.000-07:002024-01-31T23:24:54.310-08:00OUTRO DOCUMENTO: Valle-Inclán visita a Anta de Axeitos<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">OUTRO DOCUMENTO: Valle-Inclán visita a Anta de Axeitos</span></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Repasando as cousas de internet, curioseando polas súas miles de reviravoltas, pliegues, anfractuosidades e sinuosidades, atopei dúas novas moi interesantes, unha delas titulada "Barbanza. Diálogo de Valle en el Dolmen de Oleiros", firmada por Carlos García Bayón, e a outra titulada "Restan sombra al dolmen de Axeitos, en el que rugía Valle", nova firmada por Suso Souto. Tempo despois, a estas dúas novas, veuse sumar unha terceira, baixo o título, "Barbanza. Una tertulia en el dolmen de Axeitos".</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Ademais das curiosas novas que se aportan nestas sucintas notas, o máis notable, para min, foi o descubrimento de dúas descoñecidas fotografías antigas que, a xeito de documento, amosan unha inédita vertente interpretativa de cara á visión que os nosos devanceiros máis ilustres, de branco e negro, tiñan ao redor das nosas maravillosas arcas de pedra.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA81nHvetNmcBB8akXNTlR8f9pgFi1DxETZrvHPsQ9hRn5ZlWCEjykenMaVL1ejP-40QqkcFhnSj6SKzTFz65RTxX51EKJohBNsU7Tl21jwMIY3q1An9MFf9xJP19LuZu2M0h84cxWYQPQ/s1600/Valle+Incl%C3%A1n+con+Axeitos.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA81nHvetNmcBB8akXNTlR8f9pgFi1DxETZrvHPsQ9hRn5ZlWCEjykenMaVL1ejP-40QqkcFhnSj6SKzTFz65RTxX51EKJohBNsU7Tl21jwMIY3q1An9MFf9xJP19LuZu2M0h84cxWYQPQ/w400-h221/Valle+Incl%C3%A1n+con+Axeitos.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b style="text-align: justify;"><span style="color: #f6b26b; font-family: helvetica;"><br /> </span><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;">Fotografía do xornal El Correo Gallego</span></b></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="color: #660000;"><b></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span><b><span style="color: #660000;"> </span><span style="color: #f6b26b; font-family: helvetica;"> </span></b></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Carlos García Bayón descubriu esta fotografía do feo, católico e sentimental Valle-Inclán, así como algún manuscrito no que se contan os acontecementos dunha tarde de paseo que o noso esperpéntico e universal excritor pasou cuns amigos admirando e elucubrando sobre a Anta de Axeitos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Segundo Bayón, Vallé-Inclán era moi aficionado ás viaxes por Galicia e aos paseos polo Barbanza. Así, un día calquera, chegou ata a anta de Axeitos, de onde se conserva esta preciosa fotografía datada no ano 1923.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Parece ser que ese paseo foi contado por Gerardo Gasset (Señor da Torre das Xunqueiras, na Pobra), que é un dos presentes, e, ademais dalgunhas probables e fermosas anécdotas, Gasset relata, feito que xa sabemos, que nas cercanías había outras dúas pedras con gravuras de cervos e renos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5a376bke0QnuJCel_FctdmRmp-A6Gnw-FvVTnc4hFNxSvkM1OsEZywfTUqvpdRGlmHNjLuBblH32F0ouSTXTMZ0mDz9PWkZxmm4m8J8TbPEpBy7W24qZyOvE3G2WMHJxbWLsYaUvWNthY/s1600/Valle+Incl%C3%A1n+e+axeitos.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5a376bke0QnuJCel_FctdmRmp-A6Gnw-FvVTnc4hFNxSvkM1OsEZywfTUqvpdRGlmHNjLuBblH32F0ouSTXTMZ0mDz9PWkZxmm4m8J8TbPEpBy7W24qZyOvE3G2WMHJxbWLsYaUvWNthY/w376-h400/Valle+Incl%C3%A1n+e+axeitos.jpg" width="376" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b style="font-family: helvetica; text-align: justify;"><span style="color: #e69138;"> <br /></span><span style="color: #783f04;">Fotografía de Carlos García Bayón<br />Nesta fotografía atópanse Victoriano García Martí, Ramón Fernández Gil, Valle Inclán e Ramón Gasset, que posan observando o monumento megalítico.</span></b></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div style="text-align: justify;"><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Un documento que reflexa unha realidade que xa se foi, pero que non se foi de todo: as pedras permanecen coa mesma estrutura; Valle-Inclán tamén permanece e permanecerá sempre a través das súas obras. Dous monumentos petrificados, unha auténtica homenaxe á pétrea vontade galega. Somos de pedra e vimos da pedra consistente que formou a alma galega.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Valle-Inclán, impenitente iconoclasta, define a anta como un "triángulo sagrado", "como un ara de sacrificios humanos..." Unha muller que camiñaba por alí, diante da pregunta de si as pedras levaban moito tempo, responde: "Din que están aí desde antes de que viñera Deus ao mundo". Contestación galega que denota non só a importancia coa que os nosos paisanos consideraban estes monumentos, senón tamén a súa antigüidade, pois é anterior á presencia de Deus... Pero Valle-Inclán, coa súa sempiterna sorna e lucidez, e se cadra, etílica retranca, comenta co seu falar apodíctico e riguroso: "Exactísimo. La venida de Cristo fue eso. Superar por la caridad el mutuo y cruento sacrificio de los hombres. Y la lucha sigue en pie. Cristo y el anticristo..."</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">En fin, outro documento que ven a ampliar o horizonte megalítico galego nas súas múltiples facetas. Esta vez a través do esperpéntico mestre das flores marchtias e dos marqueses decadentes, católicos, feos e, sen dúbida, sentimentais. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Como corolario, outro gráfico documento que amosa a unión de dous mundos, a reunión do clero diante dun dos monumentos megalíticos máis importantes de Galicia. Diante dun monumento pagano, como recoñecendo a súa propia idiosincrasia e a súa importancia como algo distinto e con identidade de seu, os curas, como modernos turistas, dan carta de natureza a esa outra natureza pagana.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPs_oal8VmNcYHsvMgs2zgl0bPfHA9M7KLXfJL4DSqtOaXyx0BTTDsR_H3Q8Erpm8AUM3wB9Twms7Iu214R1Uu2a5yEnpabhnMXaIYlVo4fg0vJu6bbZB3G175833PUeVPt3x_UwyA6y2-/s1600/Axeitos+con+curas.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="color: #783f04;"><img border="0" height="254" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPs_oal8VmNcYHsvMgs2zgl0bPfHA9M7KLXfJL4DSqtOaXyx0BTTDsR_H3Q8Erpm8AUM3wB9Twms7Iu214R1Uu2a5yEnpabhnMXaIYlVo4fg0vJu6bbZB3G175833PUeVPt3x_UwyA6y2-/w400-h254/Axeitos+con+curas.jpg" width="400" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b style="font-family: helvetica; text-align: justify;"><span style="color: #783f04;"><br />Fotografía da páxina: http//riveira.eu/arquivos/date/2014/05</span></b></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: justify;"><span style="color: #f6b26b; font-family: helvetica;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><b> </b></span></span></div><div style="text-align: justify;"><br /></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-69030048244089059832014-09-05T10:55:00.002-07:002024-02-03T14:31:50.112-08:00UNHA FOTOGRAFÍA, UN DOCUMENTO..., unha pedrafita: A Lapa de Gargantáns<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">UNHA FOTOGRAFÍA, UN DOCUMENTO..., UNHA PEDRAFITA: A Lapa de Gargantáns.</span></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">A anterior entrada falaba dunha tremenda desfeita que esperemos sexa reparada. A entrada de hoxe fai referencia a un auténtico documento en forma de fotografía. É unha fotografía do ano 1981 enviada por Alberte Alonso que, ademais de ilustre defensor das pedrafitas galegas, é un dos protagonistas da escena que nos conta esta imaxe histórica: é o intre no que se está a erguer de novo, no seu lugar orixinal, unha das pedrafitas-menhires máis senlleiras dentro do imaxinario pedrafiteiro de Galicia, a saber: a Lapa de Gargantáns.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Esta ilustre pedrafita, como sabemos, permanceu tirada no chan ata que foi restaurada e erixida novamente no seu presumible lugar orixinal: pois ben, a imaxe amósanos ese momento de titánico esforzo no que, veciños e arqueólogos, están a erguer a pedrafita nese seu estado primixenio.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Segundo nos conta o compañeiro Alberte (que na fotografía tiña vinte anos-círculo roxo) parece ser que dous parroquianos de Moraña, sin encomendarse nin a Deus nin ao demo, derrubaron a pedrafita coa intención de partila en dous anacos e facer con eles os marcos dunha cancela ou reutilizala noutras funcións... Por sorte, o peso da pedrafita era descomunal e os dous paisanos non foron quen de subila ao carro.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Tamén por sorte, o alcalde de Moraña notificou a desfeita ao Museo de Pontevedra, e procedeuse a unha pequena intervención arqueolóxica de urxencia e a posterior colocación da Lapa no seu estado vertical.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Nesta extraordinaria fotografía, contrapunto á anterior entrada, podemos sentir o tremendo esforzo que, todos a unha, fan os veciños de Moraña, os colaboradores e os arqueólogos, no supremo instante de reposicionar a mítica Lapa de Gargantáns.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">En palabras de Alberte Alonso: "No círculo vermello servidor voso con 20 anos, puxando para erguer tan vello, fermoso e simbólico monolito. Foi unha xornada abraiante: mergullar no interior e nas entrañas do ata daquela descoñecido..."</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Grazas Alberte por este extraordinario documento.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcRyEt_JAQOCxfjnW1DcCaQfOe3pTxL2h1NY_FQNgORUVOCxHt6EYXTf5Qpv068aR8ZyDbcWOiS76T7xeMxcLrOTKffcv9Jc7CE7xt9Jz5nB7sMkV4sC5hBD5fNP2Oe7Bm1FfmfK5BX07_/s1600/1981+Lapa+de+Gargant%C3%A1ns.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="236" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcRyEt_JAQOCxfjnW1DcCaQfOe3pTxL2h1NY_FQNgORUVOCxHt6EYXTf5Qpv068aR8ZyDbcWOiS76T7xeMxcLrOTKffcv9Jc7CE7xt9Jz5nB7sMkV4sC5hBD5fNP2Oe7Bm1FfmfK5BX07_/w400-h236/1981+Lapa+de+Gargant%C3%A1ns.jpg" width="400" /></span></a></div>
<br />Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-33763818810771902552014-08-28T02:35:00.000-07:002024-01-31T23:26:02.380-08:00SALVAXE ATENTADO CONTRA OUTRA PEDRAFITA GALEGA: O Marco das Catro Cruces<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">ATENTADO CONTRA A PEDRAFITA-MENHIR o Marco das Catro Cruces. Bande</span></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Onte, 27 de agosto, chegou ao meu correo unha triste noticia, daquilas que nunca desexas recibir, a saber, a agresión (unha máis) incontrolada e salvaxe a unha pedrafita galega.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Trátase da pedrafita-menhir O Marco das Catro Cruces, publicada neste mesmo blog o 26 de xullo de 2012, baixo o título "Antas-dolmenes da Baixa Limia IV".</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">O correo que me chegou onte foi enviado polo amigo (incombustible defensor do noso patrimonio) Xabier Moure Salgado, e as fotografías que o acompañan foron tomadas por Pablo Corujo, mentres realizaba labores de xeolocalización de varias necrópoles megalíticas da bisbarra.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Como sabedes, a pedrafita funcionou desde tempos pretéritos como marco de termo (Calvos e Corvelle de Bande; Cexo e Banqueses de Verea) entre catro parroquias e dous concellos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Segundo me conta Xabier, os veciños de Corvelle conmemoraban á beira da pedrafita as batidas de caza do lobo que se facían na Idade Media: pedíanlle proteción contra os riesgos que entrañaba tan peligrosa actividade cinexética. Moi cerca aínda se están a conservar dous foxos antigamente destinados a isa actividade.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Parece claro que se trata dunha pedrafita que logo foi reutilizada como marco de termo: atópase no contexto de necrópoles megalíticas e, ademais, a súa forma pode levarnos a considerala dentro da tipoloxía de tipo fálico.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Pois ben, esta extraordinaria pedrafita foi esnaquizada por unha máquina escavadora, ficando medio soterrada. Pablo Corujo localizou entre a desfeita unha pedras de boa factura que parece que non son de colocación moderna.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">En definitiva, e por si serve de algo, este feito foi xa denunciado ao Servizo de Patrimonio de Ourense e tamén no Concello de Bande.</span><br />
<br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Con todo, debemos subliñar e salientar, como me acaba de comunicar Xabier Moure, a boa disposición e dilixencia do Concello de Bande, posto que aos poucos de saber da desfeita, inmediatamente levantaron un informe para poñelo en rápido coñecemento da administración competente. </span><br />
<br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Estado en que quedou a pedrafita despois do arrase da máquina paleadora: </span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjntp_QBAggLNaVvUYBSMvnXNpuMfVX0u3itRX91WkRxRQ0lusirk7PvZ5AqeOeNCHQUD1NvtNF3C7jSfF_RToy6NBc0qoN5zV8v0Thx5cwj9J3RpQ90eOFOfgr4dROEHABOBc1GUFNvdFv/s1600/Bande-Pedrafita+Catro+CrucesMA.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="286" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjntp_QBAggLNaVvUYBSMvnXNpuMfVX0u3itRX91WkRxRQ0lusirk7PvZ5AqeOeNCHQUD1NvtNF3C7jSfF_RToy6NBc0qoN5zV8v0Thx5cwj9J3RpQ90eOFOfgr4dROEHABOBc1GUFNvdFv/w400-h286/Bande-Pedrafita+Catro+CrucesMA.JPG" width="400" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;"><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEAOebJQt9d3RC8zPyONgfIg-hlwXMWWVIrU8o0S0xd_xSfnfJOf7alagFyyIXgT21tZYE-Lyh9dyqMuMjk8VcxJCB8wKlBHiucRrtmDhrrlcCb64qJmgbXOf-yU8r_O2J2hduvT6b1vrn/s1600/Bande-Pedrafita+Catro+CrucesMA2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEAOebJQt9d3RC8zPyONgfIg-hlwXMWWVIrU8o0S0xd_xSfnfJOf7alagFyyIXgT21tZYE-Lyh9dyqMuMjk8VcxJCB8wKlBHiucRrtmDhrrlcCb64qJmgbXOf-yU8r_O2J2hduvT6b1vrn/w400-h308/Bande-Pedrafita+Catro+CrucesMA2.JPG" width="400" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;"><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span><b><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif" style="color: #783f04; font-size: medium;">Información procedente de Xabier Moure Salgado e fotografías de Pablo Corujo.</span></b></span><br /><br /><br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-family: helvetica;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKeKJCejtSoO2Q1ccU4RT0LDUTmP5DBJ3a7dnOiTzALkKlxR2S6qs8nI_AiWmQvOwVhKQt2J_COGnZGdc1Lk4F4qAD-7FVJYEYeZg9rsHWbUVdVkYNBr7YqJ7b2gu8mrKWgWED89jl8GwF/s1600/Pedrafita+As+CAtro+Cruces.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKeKJCejtSoO2Q1ccU4RT0LDUTmP5DBJ3a7dnOiTzALkKlxR2S6qs8nI_AiWmQvOwVhKQt2J_COGnZGdc1Lk4F4qAD-7FVJYEYeZg9rsHWbUVdVkYNBr7YqJ7b2gu8mrKWgWED89jl8GwF/w400-h300/Pedrafita+As+CAtro+Cruces.jpg" width="400" /></a></span></b></span></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br />
<br />
<span><b><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif" style="color: #783f04;">Estado anterior á desfeita. </span></b></span></span></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-70821358569086021882014-08-14T04:54:00.000-07:002024-01-31T23:26:27.928-08:00PEDRAFITA-MENHIR O MARCO DA CARTELIDA. Vilachá, Monfero<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">EDRAFITA-MENHIR O MARCO DA CARTELIDA. Vilachá, Monfero.</span></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Este pequeno marco de termo, marca a liña divisoria entre os concellos de Monfero e Vilarmaior, e tamén divide tres parroquias, dúas pertencentes a Monfero e unha a Vilarmaior.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">A pedrafita Marco da Cartelida ubícase nunha pequena bagoada (depresión en pendente que percorre de SO a SL o Monte da Cartelida), nunha área adicada preferentemente a explotación forestal (eucaliptos) e, en menor medida, á agricultura (millo). A carón da pedrafita-marco discorre, así mesmo, o antigo Camiño Real que, desde Pontedeume, levaba a Monfero e a As Pontes. Os veciños denominábano como "Camiño dos Franceses". </span><br />
<br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMDAzYbv8GYMOK49gHDwvZZPzp4zDYj2hJb9gfMdEUsV1bokWQsP6rvMP4taWaY50fOcbbbu9ScijgEK7Il7oYjgK8B28vHB56gIRV6jfz8EuomcC0dcmFT1jbVkRYkWE2wzwhz2xV2f8j/s1600/MC4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMDAzYbv8GYMOK49gHDwvZZPzp4zDYj2hJb9gfMdEUsV1bokWQsP6rvMP4taWaY50fOcbbbu9ScijgEK7Il7oYjgK8B28vHB56gIRV6jfz8EuomcC0dcmFT1jbVkRYkWE2wzwhz2xV2f8j/w266-h400/MC4.JPG" width="266" /></span></a></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">En canto ao contexto megalítico, no Monte da Cartelida ubícase unha necrópole da que descoñecemeos o número de mámoas. Atópase a uns trescentos metros. Incluso na zona consérvase o topónimo "Antas".</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Formalmente, o Marco ou Pedrafita da Cartelida adopta forma xeral cilíndrica, diminuindo a medida que vai ascendendo á croa. En canto á altura, son sobresae máis de oitenta e tres centímetros e medio. A feitura e moi tosca, sen ningún tipo de puído; a parte superior e máis redondeada e, cerca da croa, debúxanse dúas posibles cazoliñas que non acadan de diámetro máis de tres centímetros.</span><br />
<br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtSb4gfaBr4oC874YGAqGnA8V98X4kQmVLIqz9CEyfI0a0EY69e_w3pCug5BfRcKZdZIYZTm4hFF-w7EIwEH7WNvH5vGeIFgnhgDRurwuxM0DlE51fBFvlujcVhWPZG8_uGAl8JgOm7jFi/s1600/MC5.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtSb4gfaBr4oC874YGAqGnA8V98X4kQmVLIqz9CEyfI0a0EY69e_w3pCug5BfRcKZdZIYZTm4hFF-w7EIwEH7WNvH5vGeIFgnhgDRurwuxM0DlE51fBFvlujcVhWPZG8_uGAl8JgOm7jFi/w288-h400/MC5.JPG" width="288" /></span></a></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Aínda que se trata dunha pedrafita de pequenas dimensións, talvez o máis interesante refírese á súa potencia etnográfica, como acontece, curiosamente, coa maioría dos marcos que nos últimos anos fóronse dando a coñecer por esta parte septentrional do Golfo Ártabro. Efectivamente, segundo as novas recollidas por Ángel Gilberto Martínez (Papigil), logo das súas pertinaces pescudas, a tradición oral relata que o Marco ofrece solucións sanatorias para diversas enfermidades tradicionais como o mal de ollo e o meigallo. Así, pódese destacar a súa virtude para solucionar os inconvintes que producen estas enfermidades. Actualmente, seguindo a información recollida por Ángel, non hai noticias de que isas prácticas rituais-sanatorias se sigan practicando.</span><br />
<br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhok_6dT4Fnx7VrH2oiDC8LHue0WjGBMsYyqejz_1FRANadxOTRy08NNjy4DyyJjUGC4F_YpO-tyztN3PQjpNU8sViLktLNDIX_ZF_HVbrfmn_W77Lrp5ObzLKPQPTLXudiqkdJ0mXJ4ou7/s1600/80697.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhok_6dT4Fnx7VrH2oiDC8LHue0WjGBMsYyqejz_1FRANadxOTRy08NNjy4DyyJjUGC4F_YpO-tyztN3PQjpNU8sViLktLNDIX_ZF_HVbrfmn_W77Lrp5ObzLKPQPTLXudiqkdJ0mXJ4ou7/w293-h400/80697.JPG" width="293" /></span></a></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Segundo a fecunda información recollida e proporcionada a Ángel por Rafael Doval Vázquez (veciño da zona) o ritual máxico-simbólico, que se realiza na pedrafita consiste no seguinte: o veciño que padeza o mal de ollo ou o meigallo, debe achegarse á pedrafita na medianoite e dar sete voltas ao seu redor. A continuación, en ofrecemento ou pago, debe enterrar unha moeda no chan e, por último, abandonar o lugar de costas á pedrafita (sen mirar nunca cara a ela) e alonxándose seguindo unha ruta diferente á da ida. Para que o cerimonial dé o resultado apetecido, no traxecto de volta non se pode falar con ninguén.</span><br />
<br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZRYo5ZpxJt1VEMJxFQP8vI2b1XTTzeEpG0BkMefs1WILcTr-_84fqS3Sc5Kk_o0kbOudFhP19GuS2AjPOBWRWnYr11TRnFLBpqu4dabOeFkTxmMi8xc1hj3GgMaPj7AHFcY69n3A0stYS/s1600/IMG_8119+copia_-2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZRYo5ZpxJt1VEMJxFQP8vI2b1XTTzeEpG0BkMefs1WILcTr-_84fqS3Sc5Kk_o0kbOudFhP19GuS2AjPOBWRWnYr11TRnFLBpqu4dabOeFkTxmMi8xc1hj3GgMaPj7AHFcY69n3A0stYS/w266-h400/IMG_8119+copia_-2.JPG" width="266" /></span></a></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span><br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUwZ_5EmbS0q0E8t054hRVPhTnbyZ5-Q4tAcMEqW438IA30iwnSExZ5-897ud1_6cpOkPWtZRigU3kuxYRJ90rBt8R7kDqPtTNCGph7peYcvOuTL291sS0UCsBwbgGyrJ3-f-sl5dV41td/s1600/MC2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUwZ_5EmbS0q0E8t054hRVPhTnbyZ5-Q4tAcMEqW438IA30iwnSExZ5-897ud1_6cpOkPWtZRigU3kuxYRJ90rBt8R7kDqPtTNCGph7peYcvOuTL291sS0UCsBwbgGyrJ3-f-sl5dV41td/w270-h400/MC2.JPG" width="270" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span><br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWwXtjvqMr7Htn-gbXPcL4dhfQUqzUW_egJgdQXDidoM4qOCuoFLTxcBbJ1yy3yU0RDaVjrsc7s4b9aOuTYakWr-SkkFztE0mfenBndtKLb-mLmqyglwkdJKcFwvVwRie7c5nWMfdA152Z/s1600/MC3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWwXtjvqMr7Htn-gbXPcL4dhfQUqzUW_egJgdQXDidoM4qOCuoFLTxcBbJ1yy3yU0RDaVjrsc7s4b9aOuTYakWr-SkkFztE0mfenBndtKLb-mLmqyglwkdJKcFwvVwRie7c5nWMfdA152Z/w273-h400/MC3.JPG" width="273" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span>
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidVUW8IKH3WQrSFHW4v5KIsnVA-qWGCnwcS3I2EZNqb3cqT8ynZHtgG3XR8KRK8u6hUFSFfpPUX2yTOOPRW-PSsggIiJa1UdJ_9GQS-bLki5HeYFR1XjxUUTE_nysuNK25Wu-fKblicmm9/s1600/MC4.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidVUW8IKH3WQrSFHW4v5KIsnVA-qWGCnwcS3I2EZNqb3cqT8ynZHtgG3XR8KRK8u6hUFSFfpPUX2yTOOPRW-PSsggIiJa1UdJ_9GQS-bLki5HeYFR1XjxUUTE_nysuNK25Wu-fKblicmm9/w266-h400/MC4.JPG" width="266" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span>
<br />
<span><b><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif" style="color: #783f04;">Fotografías
e información xeral proporcionadas por Ángel Gilberto Martínez
("Papigil") en espera da publicación do seu espléndido artigo titulado:
"Marco da Cartelida. Contextualización dun Marco de Termo contra o
Meigallo e o Mal de Ollo".</span></b></span><br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span>
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Para rematar con este pequeno apuntamento sobre a pedrafita da Cartelida, hai que dicir que, á parte da memoria que aínda se conserva sobre este ritual vencellado indisolublemente á pedrafita, o mesmo atópase recollido polo ilustre antropólogo aragonés Carmelo Lisón Tolosana no seu libro "Antropología Cultural de Calicia", Cap. III, páx.. 123 a 124. Ed. Akal. Recollemos aquí o párrafo proporcionado por Papigil:</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">"(...) ´Aquí (Portocobo, Monfero), a 50 metros de esta casa hay un marco que es el que divide las parroquias estas toda`. Se trata de un punto en que según los informantes limitan las parroquias de Vilachá, Taboada y Grandal y que está realzado por una piedra clavada en el suelo. A él van a medianoche tres personas, dos acompañando a la enferma, cuya dolencia procede de la envidia de otra persona, está enmeigada. Cumplido el ceremonial, la envidia queda vencida y desaparece el malestar. La envidia mutua de los vecinos, sus disensiones internas, quedan destruidas y trascendidas en el punto de unión de tres parroquias".</span><br />
<br />
<br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="color: red; font-size: medium;"><b>Información e fotografía aportadas por Xabier Moure Salgado:</b></span></span> </span><br />
<br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjHP7hOdCRuEnpbuOPfkyzR-RQrXocrnseb2VNNAs7qafvRCefHhL9GYC8MpCWkEQy7chTx2lhZwjvvFrbH1ZXqAG-TOt0G4ZjehsRhbXVz032rhZHZnwudECy7gS82y9z4Zpo7p7EdK9K/s1600/Monfero-Marco+da+Cartelida.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="299" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjHP7hOdCRuEnpbuOPfkyzR-RQrXocrnseb2VNNAs7qafvRCefHhL9GYC8MpCWkEQy7chTx2lhZwjvvFrbH1ZXqAG-TOt0G4ZjehsRhbXVz032rhZHZnwudECy7gS82y9z4Zpo7p7EdK9K/w400-h299/Monfero-Marco+da+Cartelida.JPG" width="400" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br />
<br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Uns días despois de publicar esta entrada, o amigo Xabier Moure (onosopatrimonio) envioume, curiosa e casualmente, nova información sobre este marco do que ata estes momentos pouco se sabía. É así que esta última información ven a complementar e a completar a información xa procesada. En poucas palabras, as novas de Xabier Moure pódense resumir do segunte xeito: en primeiro lugar, a pedrafita atópase no camiño que vai á Casa da Cartelida, actualmente en ruínas. Segundo as informacións recollidas por Moure, a pedrafita ten propiedades curativas que abarcan desde o meigallo ata todos os problemas de saúde que provoca o mal de ollo.</span><br />
<br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Parece ser que o marco foi derrubado hai algún tempo por unha máquina que preparaba o terreo para unha plantación de eucaliptos, pero que pouco logo foi rechantado no mismo lugar polo señor Manuel, descendente dos moradores da abandoada Casa da Cartelida. Como informante, o señor Manuel contoulle a Moure que cando era un neno moi pequeno, ao non parar de chorar, a súa avoa colleuno e levouno ata o marco: despois de dar unhas cantas voltas ao redor del, tranquilizouse e parou de chorar. Na zona, segundo outra noticia do señor Manuel, vivía unha muller moi pobre de xeito que, cando ninguén a vía, achegábase ao marco e "recollía" os patacóns que a xente deixaba xunto o marco e, para que non lle acontecera desgraza algunha por roubar os cartos, mercaba mixtos e prendíalles lume para que o mal que facía ardera. Un informante de Gulpilleira relatoulle que cando calquera persoa estaba de mal humor, adoitábanlle dicir: "Vaite dar unha volta arredor do Marco da Cartelida para ver si acougas". </span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-2596861002322391482014-07-15T13:53:00.002-07:002024-01-31T23:27:06.008-08:00PEDRAFITAS-MENHIRES DE ANDABAO. Boimorto.<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><span style="font-size: large;"><b><span style="font-family: helvetica;">PEDRAFITAS-MENHIRES de Andabao.</span></b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Hoxe, pola mañanciña, sobre as 12:30, os meus nenos e mais eu, saimos de Sigrás e collimos con dirección ao Concello de Boimorto. Aproveitando as vacacións estivais, enchimos a bolsa isotérmica con diversas viandas e bebidas, e procedimos a aventurarnos por isas benqueridas terras do interior coruñés. Saimos, pois, ben pertrechados e dispostos a pasar unha perfecta xornada estival nas vagorosas terras do Tambre.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Xantamos precisamente nun couto de pesca, entre as parroquias de Castro e Andabao, entre castiñeiros e carballos centenarios, onde falamos amigablemente cun vello pescador de Carral. A calor era abafante, pero o alagre ton cantarín da auga formando unha pequena presa, contribuiu a que pasaramos un tranquilo e fresco xantar.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Pouco logo, levantamos "o campamento" e dirixímonos ao lugar de Torre, onde se ubica a igrexa parroquial: uns metros máis adiante, nun cruzamento, eríxense as tres pedrafitas, descubertas por min nos primeiros anos da década e 1990. Desde entón pouco cambiaron as cousas.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">As tres pedrafitas atópanse fora do seu lugar orixinal. Foron chantadas de novo logo de realizar na bisbarra a concentración parcelaria: apareceron tumbadas e enterradas, e os novos propietarios decidiron chantalas, erguelas, debido seguramente á súa forma particular, nos arredores das súas fincas. As poucas persoas que puiden entrevistar non recordan nada de "mámoas", "medorras", "medoñas", "mouros" ou "tesouros"... Sen embargo, podemos dicir, sen lugar a dúbida, que a chaira na que se asentan está a cumprir moitos os requisitos para considerala unha "área megalítica".</span><br />
</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ4R6-V-I-h4gCzFF5fUbwBZKMPkUKjUSaQVE-MFPINAfgOHQLsdLUK93AhuzyumjOZcIFzNvGhdnwk0SlKkFVLa-YVMTaQOMNV4JPw50ZRNg6D3tu0ZB0ZCqcO51WVz9xXv2nPc87A0I9/s1600/DSCF8239.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ4R6-V-I-h4gCzFF5fUbwBZKMPkUKjUSaQVE-MFPINAfgOHQLsdLUK93AhuzyumjOZcIFzNvGhdnwk0SlKkFVLa-YVMTaQOMNV4JPw50ZRNg6D3tu0ZB0ZCqcO51WVz9xXv2nPc87A0I9/s1600/DSCF8239.JPG" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div style="text-align: justify;"><b style="font-family: helvetica;"><span style="color: #783f04;"><br /></span></b></div><div style="text-align: center;"><b style="font-family: helvetica;"><span style="color: #783f04;">Chaira onde se asentan as dúas primeiras pedrafitas.</span></b></div><div style="text-align: center;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b> Fotografía de Candela Boga Neira.</b></span></div></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"> </span><span style="font-family: helvetica;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhO-Q-S2SkRcxklKDCC3TQnugSv687S8tLM90bOBmigkF6GUqEKdsPIe-rt6NGfodbI4vh2rV0dYc-6-zG6HZmtPXXax7VPmVvrTXh8HZGgd6vV8Akw3i3dVpppezKS1GE9itx7fq2HnyD7/s1600/DSCF8247.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhO-Q-S2SkRcxklKDCC3TQnugSv687S8tLM90bOBmigkF6GUqEKdsPIe-rt6NGfodbI4vh2rV0dYc-6-zG6HZmtPXXax7VPmVvrTXh8HZGgd6vV8Akw3i3dVpppezKS1GE9itx7fq2HnyD7/w300-h400/DSCF8247.JPG" width="300" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"> <b><span style="color: #783f04;">Primeira pedrafita. </span></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b> Fotografía de Candela Boga Neira.</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">As dúas primeiras pedrafitas teñen forma cilíndrica, ancha na base e diminuindo pouco a pouco a medida que se eleva cara á cume. A terceira pedrafita forma unha especie de triángulo por unha das súas caras. A forma xeral das dúas primeiras pedrafitas recorda á das pedrafitas do Alentejo portugués, que foron datadas no mesolítico: caracterízanse (segundo Manuel Calado) por estar moi ben puidas e ter unha forma xeral cilíndrica moito máis estreita na cume. Non adoitan ter tipo algún de gravura e non están asociadas a necrópoles, senón a poboados mesolíticos.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZkYx0OBFJqom8dzlChODMP5QiLvDYgdFnNbaEBc4WsIWOtmJ7Z68D4plIG5s31Wg2wTKkR-8NgOa9LQvzGJV6LGwafV82gJ7W1H1xlKUInWBc0voUQ2zG29ESEsEUSiGx8thnOLY2QanA/s1600/DSCF8250.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZkYx0OBFJqom8dzlChODMP5QiLvDYgdFnNbaEBc4WsIWOtmJ7Z68D4plIG5s31Wg2wTKkR-8NgOa9LQvzGJV6LGwafV82gJ7W1H1xlKUInWBc0voUQ2zG29ESEsEUSiGx8thnOLY2QanA/w300-h400/DSCF8250.JPG" width="300" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"> <b><span style="color: #783f04;">Fotografía de Candela Boga Neira </span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">s nosas pedrafitas, moi semellantes a moitas daquila rexión portuguesa, parecen cumprir todas isas características, sobre todo porque non hai pegada algunha de túmulos ou de necrópoles megalíticas. Tampouco amosan tipo algún de gravura ou incisión artificial. Están, eso sí, perfectamente puidas en toda a súa superficie, polo menos as dúas primeiras.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">A primeira pedrafita acada os dous metros e vinte centímetros de altura. A anchura máxima, na cara que mira ao norte, é de noventa centímetros; na do sur, entre oitenta e noventa centímetros e, no sueste, arredor de setenta centímetros. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">A segunda pedrafita acada unha altura máxima dun metro e noventa e oito centímetros. A sección na base é tendente a triangular, de xeito que podemos definir tres caras que desaparecen a medida que se vai estreitando. Na cara do noreste mide de ancho uns noventa centímetros; na do oeste, arredor de setenta e, na do norte, un metro e un centímetro.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYZ1RWdCPEcdf-0QZ4GzT8VSROb26dzU2A6LhUWrqvp3gxD1BsMa2IHGhKTBuc2BG_jQt1UB3ZKo02J6BT-1OgohFvCuy-yPONk3Jow59FB98WXAkSdIhOS_YSwaYVyfC9-kdGvmzG_NWf/s1600/DSCF8282.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYZ1RWdCPEcdf-0QZ4GzT8VSROb26dzU2A6LhUWrqvp3gxD1BsMa2IHGhKTBuc2BG_jQt1UB3ZKo02J6BT-1OgohFvCuy-yPONk3Jow59FB98WXAkSdIhOS_YSwaYVyfC9-kdGvmzG_NWf/w400-h300/DSCF8282.JPG" width="400" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"> <b><span style="color: #7f6000;"> </span></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><b><span style="color: #7f6000;"> Pedrfita segunda. Fotografía de Candela Boga Neira.</span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJYNBv4YR37CAcGNv1b-wUkaS0uNg3eZ1quTZ7Tu-py3AR10uuSC5Fclt2vGV8exjv8Vk-J3jYyzi8VmBjX9OCmQxWWAJU8I5_pOB2yhqzJUFvjJn3IS4bb1KdHrbWKoCsm5VutTzS6_W_/s1600/DSCF8289.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJYNBv4YR37CAcGNv1b-wUkaS0uNg3eZ1quTZ7Tu-py3AR10uuSC5Fclt2vGV8exjv8Vk-J3jYyzi8VmBjX9OCmQxWWAJU8I5_pOB2yhqzJUFvjJn3IS4bb1KdHrbWKoCsm5VutTzS6_W_/w300-h400/DSCF8289.JPG" width="300" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"> <b><span style="color: #783f04;"> Pedrafita segunda. </span></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b> Fotografía de Candela Boga Neira.</b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHzA0S88t5ZinlUVARS2gi31whyOEY5NkmF2A_gsMiMpmlkEA9mOo0sJzC2LGke-55YR3JGCnL9Zw3e6GgQoIx3_nlkAIyRQM-pC33Mi1RdQFUmz7RPWUXZYXrCKJ4HF6L9REJd12sfsrX/w300-h400/DSCF8291.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="300" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;">Fotografía de Moncho Boga.</span></b></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHzA0S88t5ZinlUVARS2gi31whyOEY5NkmF2A_gsMiMpmlkEA9mOo0sJzC2LGke-55YR3JGCnL9Zw3e6GgQoIx3_nlkAIyRQM-pC33Mi1RdQFUmz7RPWUXZYXrCKJ4HF6L9REJd12sfsrX/s1600/DSCF8291.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"> </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">A terceira pedrafita non se pode encadrar en ningunha das tipoloxias que manexamos para as pedrafitas do noroeste peninsular, polo que deixamos o seu estudo para outro momento.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Como conclusión, dicir que mantemos que estas pedrafitas (a primeira e a segunda), e a falta de datos arqueolóxicos, a xeito e hipótese de traballo, ben se poderían encadrar dentro da tipoloxía das pedrafitas que o arqueólogo portugués Calado mantén para moitas das pedrafitas do Alentejo lusitano.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><span style="color: red;"><b><span style="font-family: helvetica;">MAIS FOTOGRAFÍAS</span></b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;">Primeira pedrafita: </span></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><u><b><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></u></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7If-DOdntZtYX3zXtorxWzBO1KeA9E96UWLOEgYaxKVk_G6eQ4KkjkvihIrn7vXOWtiKGLavjalXL0XpoHaBoOFR0n58sVm5b_XPWg2ZdD0YsU4jDwamyo73M26QGRLEplkVUC448XlJC/s1600/DSCF8272.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7If-DOdntZtYX3zXtorxWzBO1KeA9E96UWLOEgYaxKVk_G6eQ4KkjkvihIrn7vXOWtiKGLavjalXL0XpoHaBoOFR0n58sVm5b_XPWg2ZdD0YsU4jDwamyo73M26QGRLEplkVUC448XlJC/w400-h300/DSCF8272.JPG" width="400" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"> </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2_x4e_eJnmOR_HxGcp0OvsonGN4mL2ngpv3k-dms3tL93TB8dLHmAIXd7kxBI25IrGuFf4odNiKdMOiODUiyncPPmc2PMR6eSe07hfSkQZpFsHaGDSVcG7dfMOPXmlHcaMBeDB7Z_zs23/s1600/DSCF8273.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2_x4e_eJnmOR_HxGcp0OvsonGN4mL2ngpv3k-dms3tL93TB8dLHmAIXd7kxBI25IrGuFf4odNiKdMOiODUiyncPPmc2PMR6eSe07hfSkQZpFsHaGDSVcG7dfMOPXmlHcaMBeDB7Z_zs23/w300-h400/DSCF8273.JPG" width="300" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br />
</span><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh_RjtoiSq5R5woNRyBs-l9aIFIfIUffz4gfnHFif24rEFvqFm7WC1rm1kGGc5-9jewp8TVEuknz4kamC6MBMc6oclZb5t_utl9ZonIrSEiu9ZNmKHgjKzbJUcUDJxIHsm5EHDz8-9KZSO/s1600/DSCF8266.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjh_RjtoiSq5R5woNRyBs-l9aIFIfIUffz4gfnHFif24rEFvqFm7WC1rm1kGGc5-9jewp8TVEuknz4kamC6MBMc6oclZb5t_utl9ZonIrSEiu9ZNmKHgjKzbJUcUDJxIHsm5EHDz8-9KZSO/s1600/DSCF8266.JPG" width="400" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGNtLswprB0FCWQgh_-ck0GIJR6v1XdAb3mVcnl2H1PkJN4yutEkQq1BRPEnve_hyphenhypheneen5TDWzib-g7vBFsR0kngZO-TEoe9Tp3_HsAAJy3P3Ogc1SReW2EG7r6IECqdl8VZ0VkuGCoF31d/s1600/DSCF8267.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGNtLswprB0FCWQgh_-ck0GIJR6v1XdAb3mVcnl2H1PkJN4yutEkQq1BRPEnve_hyphenhypheneen5TDWzib-g7vBFsR0kngZO-TEoe9Tp3_HsAAJy3P3Ogc1SReW2EG7r6IECqdl8VZ0VkuGCoF31d/w300-h400/DSCF8267.JPG" width="300" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><u><b><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></u></span></div><div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-family: helvetica; font-size: large;">Segunda pedrafita:</span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwXPf0UVkPF9oCShvJdA1tzV3ZcBGjTWsBXZ0sZcE0SfcaJWBZbXk_mrbhVg3BEOCZER12eUKe3SrzLZ0XClfLP5Ycn-MUoupJArNIxkZVshMWu82Z_q5G10QSXiMAn8uqGlR5mfUHrV19/s1600/DSCF8292.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwXPf0UVkPF9oCShvJdA1tzV3ZcBGjTWsBXZ0sZcE0SfcaJWBZbXk_mrbhVg3BEOCZER12eUKe3SrzLZ0XClfLP5Ycn-MUoupJArNIxkZVshMWu82Z_q5G10QSXiMAn8uqGlR5mfUHrV19/s1600/DSCF8292.JPG" width="480" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnecMQwG5VL3_BuJ80Ehpw83Bm6UgllG4u_1cUU7rEy3DxnV-nXD84XXaYWKQ6u7KNkSQERoM-lMxMSaqZqFV9FP-wtllJwLmNDMFDr9PwtyLpvOgOeHqcJbflG5IwkhzQ4MamsBpXuVtU/s1600/DSCF8296.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnecMQwG5VL3_BuJ80Ehpw83Bm6UgllG4u_1cUU7rEy3DxnV-nXD84XXaYWKQ6u7KNkSQERoM-lMxMSaqZqFV9FP-wtllJwLmNDMFDr9PwtyLpvOgOeHqcJbflG5IwkhzQ4MamsBpXuVtU/s1600/DSCF8296.JPG" width="480" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1QPqRtdbWmnRkKfHuIwMV_DQsILFtQOXOCV5yQz4O4HXK1kXMcCAcjvh2SwcqGdwMPCauXWbm_y0rA1GdWd_obGdmRiu18C7QuEiISkvtgkSsJMzXhfQRN1vbYKcXcP9VMLbzbWkMyhZb/s1600/DSCF8294.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1QPqRtdbWmnRkKfHuIwMV_DQsILFtQOXOCV5yQz4O4HXK1kXMcCAcjvh2SwcqGdwMPCauXWbm_y0rA1GdWd_obGdmRiu18C7QuEiISkvtgkSsJMzXhfQRN1vbYKcXcP9VMLbzbWkMyhZb/s1600/DSCF8294.JPG" width="400" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-69355713074206856502014-07-09T09:32:00.001-07:002024-02-18T23:17:22.767-08:00PEDRAFITA-MENHIR DE MIRAFLORES. Sanxenxo, Pontevedra<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">PEDRAFITA-MENHIR DE MIRAFLORES, Sanxenxo</span></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Trátase dunha máis que posible pedrafita de observación astronómica, descuberta por Alberte Alonso no parque de Miraflores, na vila de Sanxenxo. Segundo me conta Alberte, despois dunhas pormenorizadas pescudas, a pedrafita foi colocada como elemento ornamental, xunto con outras diversas pedras, en diversos puntos deste espazo recreativo. Parece ser que as pedras atopábanse amoreadas de calquera xeito nunha silveira ubicada no mesmo lugar, de xeito que desde o Concello decidiron recolocalas nesta nova área. Os operarios encargados da operación erqueron a pedrafita dun xeito, por suposto casual, que a Alberte Alonso lle parece correcto. Considera así que esta nova ubicación foi un acerto debido a que por ise mesmo lugar serpeaba un camiño tradicional que partía da beiramar e levaba ás necrópoles megalíticas de Chan da Gorita e Con da Ventureira. Ademais, á parte dun regato que discorre moi preto, a pedrafita de Padriñan atópase a pouco menos dun quilómetro.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdRnfJz-mcQ3WYMRRPxnCXtXkEHW8WAXC-3czD_38oY3pA8ho3njjdBAVVD0r-_XakC3Fg6twt1pnNG_sEU315jY02Sbz4rZiT33re33eDMJTUU6jAXiOh25nxjPK4mj1LigN16yK8yMpq/s1600/foto+n%C2%BA+28+Pedrafita+de+MIraflores,+Sanxenxo,+POntevedra.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdRnfJz-mcQ3WYMRRPxnCXtXkEHW8WAXC-3czD_38oY3pA8ho3njjdBAVVD0r-_XakC3Fg6twt1pnNG_sEU315jY02Sbz4rZiT33re33eDMJTUU6jAXiOh25nxjPK4mj1LigN16yK8yMpq/w400-h300/foto+n%C2%BA+28+Pedrafita+de+MIraflores,+Sanxenxo,+POntevedra.JPG" width="400" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br />
</span><div style="text-align: center;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"> Fotografía realizada por Alberte Alonso</span><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Formalmente a pedrafita describe unha forma xeral cónica na cara do oeste, cun lixeiro arqueo ou curvatura central; nos resto das caras presenta unha forma variable, e dicir, a base máis ancha que se vai estreitando pouco a pouco cara ao cumio. En definitiva, arestas pouco puidas, bastas..., cousa bastante común nas pedrafitas de observación astronómica.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Con todo, unha das chaves para a súa adscrición como pedrafita de observación astronómica é a concavidade central, que destaca na croa, necesaria para as verificacións soslticiais.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Para finalizar, non parece que haxa en toda a superficie ningún tipo de gravura, aínda que Alberte, logo da súa minuciosa investigación, observa varios rebaixes presumiblemente artificiais que talvez se puideran calificar como cazoliñas.</span><br />
<br />
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">Outras fotografías:</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1UymeoXx-vlTqIfJ-N9FjCbgnBAxASlwjXLOF4AxTJpnQfR-F_8L-XxN7rktPTaeTgm8HjnfdTvl658SWiUidULpUBVCHLGIVKmF8Meud6Z3FISFg5Y-swoJVHINw7K2LFhfuzXZ2HUBm/s1600/Miraflores+1.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1UymeoXx-vlTqIfJ-N9FjCbgnBAxASlwjXLOF4AxTJpnQfR-F_8L-XxN7rktPTaeTgm8HjnfdTvl658SWiUidULpUBVCHLGIVKmF8Meud6Z3FISFg5Y-swoJVHINw7K2LFhfuzXZ2HUBm/w300-h400/Miraflores+1.JPG" width="300" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><div style="text-align: center;"> </div><div style="text-align: center;"><b><span style="color: #783f04;">Alberte Alonso estudando a pedrafita de Miraflores.</span></b></div>
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div><br /></span>
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkPJmY66is0fWogmxsazgOfWMN-_N4LuhwoC0R_WgADrdfzlxy3q64F3ndChKoPAtNiTVHzwhzQNYW1R4_xtnlxhp3VKdKrDhVMsj-m7Mnj2qhkrivRv_X453mxC9pV5oyuCr0C-tVA-2G/s1600/Miraflores+2.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjkPJmY66is0fWogmxsazgOfWMN-_N4LuhwoC0R_WgADrdfzlxy3q64F3ndChKoPAtNiTVHzwhzQNYW1R4_xtnlxhp3VKdKrDhVMsj-m7Mnj2qhkrivRv_X453mxC9pV5oyuCr0C-tVA-2G/w300-h400/Miraflores+2.JPG" width="300" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfnseytO1tkSL8uOO6koPYypTPHUYxpl3zyQ6shewvg781-IzZiaUX4kEOgTue-QPWVAXbUEfpjGslSomdpZw851gib5-aJxCjaXj_dgF8yUdSyTT7QY41os6Wp8p0VAs2avliju6Cx239/w300-h400/Miraflores+3.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="300" /></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b>Fotografías de Alberte Alonso</b></span></td></tr></tbody></table><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfnseytO1tkSL8uOO6koPYypTPHUYxpl3zyQ6shewvg781-IzZiaUX4kEOgTue-QPWVAXbUEfpjGslSomdpZw851gib5-aJxCjaXj_dgF8yUdSyTT7QY41os6Wp8p0VAs2avliju6Cx239/s1600/Miraflores+3.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span>
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span>
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red; font-family: helvetica; font-size: medium;"><b>BIBLIOGRAFÍA</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="color: #783f04; font-family: helvetica;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif" style="color: #783f04;"><b>Alonso Fernández, X. Alberte, "O uso das pedrafitas no Neolítico Galego. Estudo das Pedrafitas de Observación Astronómica e das Pedrafitas Fálicas". Monografías da Sociedade Antropolóxica Galega, Nº 1. Ed. SAGA (Sociedade Antropolóxica Galega). Ourense, 2014.</b></span><br />
<br />
</span></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br />
<br /></span>
<br />
<br />Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-59848769826122789292014-07-01T05:01:00.000-07:002024-02-18T23:17:42.970-08:00PEDRAFITA-MENHIR DE MARZÁS. Ponte Ambía, Baños de Molgas<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><span style="font-family: helvetica; font-size: large;"><b>PEDRAFITA-MENHIR DE MARZÁS, Santa María de Ponte de Ambía.</b></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Hai xa algún tempo, o extraordinario e incombustible investigador e acérrimo defensor do noso patrimonio, José Antonio Gavilanes, envioume unhas cantas fotografías e algunha reflexión sobre esta posible pedrafita. Isto é, pouco máis ou menos, o que me contou:</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif">A aldea de Marzás pertence á parroquia de Santa María de Ponte Ambía, do concello ourensán de Baños de Molgas. Ata hai uns vinte anos, os veciños desta aldea, para ir á igrexa (que se ubica no lugar de Vilar), tiñan que percorrer unha longa distancia pois, aínda que a igrexa atópase cerca en liña recta, a corredoira que as unía non permitía o tránsito de veículos. Foi así que arranxouse a corredoira para facer unha pista que une eses dous puntos e agora sí é transitable. Nesta antiga ruta atópase a nosa pedrafita: está chantada formando parte dun muro e servindo de columna para unha portela na que se garda o gando. Para Gavilanes a pedrafita non está no seu lugar de orixen, senon que probablemente foi trasladada cando se construiu a pista.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_-gi8bbi7ALQx6kzd5rMb1-5ALZW6JMURp16LJ0OgPNLAAbQS8iWWAdrFH1ogELQjQkuBcQzk6amVn2Zh8EMSsV1nOZH5BiRUHQ_EV8XOYmKy1zWVUDrtRZTteS_DX1mfmzQ40m1hz428/s1600/IMAG0115-1.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_-gi8bbi7ALQx6kzd5rMb1-5ALZW6JMURp16LJ0OgPNLAAbQS8iWWAdrFH1ogELQjQkuBcQzk6amVn2Zh8EMSsV1nOZH5BiRUHQ_EV8XOYmKy1zWVUDrtRZTteS_DX1mfmzQ40m1hz428/w225-h400/IMAG0115-1.JPG" width="225" /></span></a></div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">A hipótese de Gavilanes é que a pedrafita procede dun lugar denonimado A Medorra, a cerca dun quilómetro de distancia. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Por útlimo, engadir que a pedrafita amosa algunhas gravuras a xeito de cazoliñas e que posiblemente foi cortada para adaptala ao novo uso de "portela".</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;">Debido a esas consideracións, non podemos asegurar a súa definición como "pedrafita", talvez sexa o esteo reaproveitado dunha mámoa destruida procedente do lugar de A Medorra.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8W6N91dpECED7GNf48HfY_wkqkhJWM8-jPst5clB7qzseJKdNLV7bgbSqh7DSQw4-NbysA2_y6kJRz1a2Q0NO7lAool5rqH82B5SJaJ4Y32ju4oP-NcA4D_1r227xCQZUgnltrvf44Sc2/s1600/DSC02449.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8W6N91dpECED7GNf48HfY_wkqkhJWM8-jPst5clB7qzseJKdNLV7bgbSqh7DSQw4-NbysA2_y6kJRz1a2Q0NO7lAool5rqH82B5SJaJ4Y32ju4oP-NcA4D_1r227xCQZUgnltrvf44Sc2/w300-h400/DSC02449.JPG" width="300" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlb_4LoDG6zW8h9Mgx9O9EBtWDGJFpSc0I_u5cgPIps1gSHWOXNBj1MDB0kil_Oi3WDvqXLoZJbF0QGRq0YUP1AJ3tEVU1MqKRlsIaqN8IiE7SONbiilXET5IFyw6_n0eIDGZ9yxiErSaF/s1600/IMAG0116.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlb_4LoDG6zW8h9Mgx9O9EBtWDGJFpSc0I_u5cgPIps1gSHWOXNBj1MDB0kil_Oi3WDvqXLoZJbF0QGRq0YUP1AJ3tEVU1MqKRlsIaqN8IiE7SONbiilXET5IFyw6_n0eIDGZ9yxiErSaF/w225-h400/IMAG0116.JPG" width="225" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div><br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglppgD1lgUtVLHyexLKt7NEwkzM5NJI0_PFgXni87acA5-1mD02B-G3tUqUGkXyS_ygqCFz0VzH8_k7MpB41fKJD_u5hblUwQAnK8jQ5kZwzoI9tn411JiARHb85DecKp7ZGsemKANk_fz/s1600/IMAG0118.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglppgD1lgUtVLHyexLKt7NEwkzM5NJI0_PFgXni87acA5-1mD02B-G3tUqUGkXyS_ygqCFz0VzH8_k7MpB41fKJD_u5hblUwQAnK8jQ5kZwzoI9tn411JiARHb85DecKp7ZGsemKANk_fz/w225-h400/IMAG0118.JPG" width="225" /></span></a></div>
<span style="font-family: helvetica;"><br />
<br />
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqhziFTXMgq7zmvCs9xjP5riGzY_yglsSlAYsPtLfcK6gt5_qXCfV2qNQRR-bL0dHyaUQc66ZEZopN6Yj34HZGs2IvJN5EBkQtvmfXxPxdmTfMtl-TKuVJGWjBE2L0euBvPDZlO0GPIsNM/s1600/IMAG0120.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: helvetica;"><img border="0" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqhziFTXMgq7zmvCs9xjP5riGzY_yglsSlAYsPtLfcK6gt5_qXCfV2qNQRR-bL0dHyaUQc66ZEZopN6Yj34HZGs2IvJN5EBkQtvmfXxPxdmTfMtl-TKuVJGWjBE2L0euBvPDZlO0GPIsNM/w400-h225/IMAG0120.JPG" width="400" /></span></a></div>
<b><span style="font-family: helvetica;"><div style="color: red; text-align: justify;"><b style="color: red;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></div><div style="color: red; text-align: justify;"><b style="color: red;"><span style="font-family: helvetica;"><br /></span></b></div><span style="color: #783f04;">Fotografías e información proporcionada por José Antonio Gavilanes.</span></span></b></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-8441542851340460340.post-46035824358894283992014-06-21T04:44:00.000-07:002024-02-18T23:18:03.552-08:00PEDRAFITA-MENHIR DA CRUZ DA MOA. A Capela<div style="text-align: justify;">
<span style="color: red;"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: helvetica;">PEDRAFITA -MENHIR DA CRUZ DA MOA. A Capela</span></span></b></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;">Hai uns días recibín un correo electrónico do camarada megaliteiro Xabier Moure Salgado, onde me contaba as súas andanzas e pescudas por terras do Eume, concretamente polo Concello de A Capela.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;">Contábame Xabier que esta pequena pedrafita, atópase cerquiña do cemiterio de A Capela, entre os lugares de As Mouriñas e A Pena da Cruz, topónimos que nos achegan á realidade megalítica da contorna.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;">As interesantes pescudas de Xabier levárono a falar cos veciños e un deles contoulle a pequena historia, que servirá de biografía, da pedrafita. Grazas a iso, hoxe podemos saber que a pedrafita foi reutilizada como marco entre varias fincas (desde tempos do seu bisavó) e que orixinalmente atopábase chantada no lugar de Cruz da Moa.</span></span></div><div style="text-align: justify;"><span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: helvetica;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgce3sP9E5QEiCkO7MRKDc6wT5sr88W1IrjZF3xiO4o3zdMSojiX53DKIgHE4lOQbXq5ZcElUXWNwDRO923hHvPhdjqXhZCOwh3tTEdQQ_ghi3QXMu0zq55SX3t7xcYETKERyoEdODmzWEE/s1600/Pedrafita+As+Neves.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgce3sP9E5QEiCkO7MRKDc6wT5sr88W1IrjZF3xiO4o3zdMSojiX53DKIgHE4lOQbXq5ZcElUXWNwDRO923hHvPhdjqXhZCOwh3tTEdQQ_ghi3QXMu0zq55SX3t7xcYETKERyoEdODmzWEE/w299-h400/Pedrafita+As+Neves.JPG" width="299" /></a></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;"><span style="font-family: helvetica;">Se cadra o máis interesante deste relato é que á pedra acudían as mulleres que non podían ter fillos para tentar trocar a situación. Aínda que non sabemos nada dos rituais que se desenvolvían dese xeito, si podemos considerar que estamos diante dunha pedrafita que se pode encadrar dentro das do tipo fálico-fecundadoras, tanto pola súa forma, como pola súa función.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;">As cousas, sen embargo, cambiaron radicalmente para a nosa pedrafita cando o señor cura da parroquia decidiu que había que eliminar de raíz eses costumes pagáns, e ordenou destruir a pedrafita. Por sorte, aínda que cambiaron a pedrafita do seu lugar orixinal de emprazamento, o cura non foi quen de desfacerse dela.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span face=""Helvetica Neue",Arial,Helvetica,sans-serif"><span style="font-family: helvetica; font-size: small;">Hoxe en día a pedrafita atópase tirada no chan. Adoita forma xeral cónica e ten unha altura aproximada dun metro e medio.</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: helvetica;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span><b><span style="color: #783f04; font-family: helvetica; font-size: medium;">Fotografía de Xabier Moure Salgado. Blog: onosopatrimonio.</span></b></span></div>
Moncho Bogahttp://www.blogger.com/profile/02190564387886710305noreply@blogger.com4